Frälsningens vetenskap. – Nr 2

TAM1897 D 59.2Predikan hållen söndagskvällen den 14 februari 1897 Tryckt i General Conference Daily Bulletins den 17 februari 1897, vol. 1, nr 4, s. 59–64 och den 18 februari 1897, vol. 1, nr 5, s. 65–66.

TAM1897 D 59.3Ytterligare ett par ord till förklaring innan vi inleder kvällens studium: Många har säkert undrat något om allt det som sades häromkvällen skulle hålla vid en närmare granskning. Det kommer det att göra. Jag talade inte i blindo. Det är sant att jag inte gick in på alla detaljer, men om ni tänker på vad jag sade när ni får det i tryck, kommer ni att se att det är sant. När jag sade att snödroppen står i balans med jorden, och jorden står i balans med snödroppen, är då inte tyngdkraften större än tidigare om en meteor som väger flera ton faller ner på jorden? Och skulle inte det förstöra balansen mellan blomman och jorden? – Nej; för det är inte bara jorden som står i balans med den blomman, utan hela universum. Minns ni att när man studerar tyngdlagen lyder det vetenskapliga påståendet: Varje partikel av materia i universum dras till varje annan partikel, så att inte bara jorden, utan hela universum, är i balans med blommornas behov; därför skulle inte meteoritens fall öka universums gravitation.

TAM1897 D 59.4Bara några ord som förklaring till att börja med: Om jag i den förra lektionen hade talat om ämnet ”Vetenskap i Bibeln” eller ”Vetenskap och Bibeln”, skulle jag ha diskuterat mer ingående vad gravitation är, och vad den inte är, enligt den vetenskapliga betydelsen av ordet. Men det var inte det jag talade om; allt jag avsåg att göra häromkvällen var att redogöra för upptäckten av gravitationslagen och teorin om den som en lag. Sedan Newtons tid har synsätten på teorin bakom denna lag förändrats, men det påverkar inte själva lagen.

TAM1897 D 60.1I strikt mening är gravitationen inte alls någon lag, utan helt enkelt Guds kraft. Det finns egentligen inga ”naturlagar”. Naturlagarna är endast Guds vanor. Allt som gravitationslagen är, är en vana hos Gud; ett uttryck för Guds makt. Men eftersom jag inte diskuterade vad den egentligen är, använde jag termerna i den allmänt vedertagna betydelsen, och endast för att beskriva den som det som upprätthåller balansen i universum.

TAM1897 D 60.2I kväll ska jag läsa upp en annan definition av vetenskap. Även denna är hämtad från en av världens främsta erkända vetenskapsmän: ”Vetenskap är den mest exakta kunskap vi besitter om något ämne.” Ordet ”vetenskap” betyder bokstavligen kunskap. Den definition vi hade häromkvällen är korrekt. Den är ett resultat av tänkande. Det är också fullt tillräckligt att definiera den som den mest exakta kunskap vi har om ämnet.

TAM1897 D 60.3Låt oss nu återkomma till de två punkterna vi tog upp i förra lektionen. Var fanns den mest exakta kunskapen om skillnaden i stjärnornas ljusstyrka under sjuttonhundra år innan vetenskapen upptäckte den? — I Bibeln. Var fanns då den sanna vetenskapen om detta ämne? — I Bibeln. — Var fanns den mest exakta kunskapen om universums balans i tvåtusenfemhundra år innan den upptäcktes? — I Bibeln. Vilken var då den mest vetenskapliga boken i världen när det gäller just den vetenskapen? — Bibeln. Tänk fortfarande på att jag inte talar om vetenskap och Bibeln. Jag talar om frälsningens vetenskap. Och även om andra vetenskaper kan nämnas, är det endast i oskiljaktigt samband med denna huvudvetenskap. Det är detta som ni och jag ska inse genom alla de bevis som vi kan sammanställa under dessa två timmars studier: att frälsningen är vetenskap, att den är den högsta vetenskapen i universum, att den är den mest värdiga att studera, och att vi agerar vetenskapligt när vi ägnar vårt främsta och helhjärtade studium åt den.

TAM1897 D 60.4Nu är Bibeln inte en avhandling om någon annan vetenskap än frälsningens vetenskap. Den är en regelrätt avhandling om just detta ämne. Bibeln hänvisar till andra vetenskaper; men det finns inga avhandlingar i Bibeln om någon annan vetenskap. Andra vetenskaper nämns, såsom de vi har lagt märke till i Korintierbreven och i Jesaja; varför nämns de på dessa ställen – för att framföra en vetenskaplig poäng? — Nej, utan för att bättre illustrera frälsningens vetenskap för vårt förstånd. Varför tas den astronomiska sanningen upp i 1 Korintierbrevet 15:41? Vad är syftet med att säga: ”den ena stjärnan är icke lik den andra i härlighet?” Det fortsätter direkt med: ”Så är det ock med de dödas uppståndelse … vad som bliver sått i ringhet, det uppstår i härlighet; vad som bliver sått i svaghet, det uppstår i kraft.” Precis som en stjärna skiljer sig från en annan i härlighet, så är det också med uppståndelsen. Således ser ni att syftet med att ta upp den vetenskapliga poängen är att illustrera en punkt i frälsningens vetenskap, för att hjälpa oss att bättre förstå en sanning i frälsningens vetenskap.

TAM1897 D 60.5Varför tog Jesaja med det uttalandet om gravitationen i sitt tal? Låt oss titta lite längre in i kapitlet, så får vi se. Jag ska läsa den versen och sedan en till i slutet av den tankegång han följer. ”Vem är det, som mäter upp havens vatten i sin hand?” ”Vid vem viljen I då likna mig, så att jag skulle vara såsom han? säger den Helige. Lyften upp edra ögon mot höjden och sen: vem har skapat allt detta? Det har han som för härskaran däruppe fram i räknade hopar; han nämner dem alla vid namn. Så stor är hans makt, så väldig hans kraft, att icke en enda utebliver.” Jesaja 40:25, 26.

TAM1897 D 60.6Inte en enda undgår hans uppmärksamhet, och de är alla avvägda efter behoven hos varje liten blomma som växer på fältet. Men varför riktar han vår uppmärksamhet mot detta och tar upp det i sitt tal just här? – Inte för att redogöra för det vetenskapliga faktumet, utan för att rikta allas uppmärksamhet mot frälsningens vetenskap. Vad drar han för slutsats av detta? Vi ska begrunda allt detta och fundera över vad det är som har åstadkommit allt detta. Och sedan läser jag vidare: ”Huru kan du säga sådant, du Jakob, och tala så, du Israel: »Min väg är fördold för HERREN, och min rätt är försvunnen för min Gud»?” Jesaja 40:27.

TAM1897 D 60.7När Gud bryr sig så mycket om blomman som växer vid våra fötter, är den varken dold eller glömd; hur kan ni då säga att ni är dolda för Herren, och att er rätt är försvunnen, och att han inte längre bryr sig om er? Så ser ni att i varje fall införs den vetenskapliga sanningen helt och hållet för att illustrera frälsningens vetenskap för er och mig.

TAM1897 D 61.1En annan tanke: När dessa författare insåg detta, var det genom uppenbarelse. Naturligtvis fick de inte dessa insikter från någon vetenskaplig studie som denna värld hade att erbjuda. Herren uppenbarade sin främsta vetenskap, frälsningens vetenskap; och han använde de andra vetenskaperna för att illustrera den. Vilken av alla vetenskaper är då viktigast för Herren? – Frälsningen, utan tvekan. När Herren använde de andra vetenskaperna endast för att illustrera detta, är det helt uppenbart att han anser denna vetenskap viktigare än de andra.

TAM1897 D 61.2Men detta är inte allt. En man som nämns i Bibeln var grundligt insatt i den universella vetenskapen – alla naturvetenskaper i denna värld. Jag vill att ni ska se att det fanns en man som var grundligt insatt i de vetenskaper som nu sätts så högt i världen. Och jag vill att ni ska se vad han säger med tanke på allt detta. Här är skriftstället:—

TAM1897 D 61.3Och Gud gav Salomo vishet och förstånd i mycket rikt mått och så mycken insikt, att den kunde liknas vid sanden på havets strand, så att Salomos vishet var större än alla österlänningars vishet och all Egyptens vishet. Han var visare än alla andra människor, visare än esraiten Etan och Heman och Kalkol och Darda, Mahols söner; och ryktet om honom gick ut bland alla folk runt omkring. Han diktade tre tusen ordspråk, och hans sånger voro ett tusen fem. Han talade om träden, från cedern på Libanon ända till isopen, som växer fram ur väggen. Han talade ock om fyrfotadjuren, om fåglarna, om kräldjuren och om fiskarna. 1 Kungaboken 4:29–33.

TAM1897 D 61.4Han talade om träd, från cederträdet i Libanon till isop som växer ur muren. Vad kallas det inom vetenskapen? — Botanik. Han förstod botanik bättre än någon annan i världen.

TAM1897 D 61.5Han talade också om djur. Vad skulle det vetenskapliga ordet vara om det stod där i dag? — Zoologi. Salomo förstod zoologi bättre än någon människa som lever i världen i dag. Han undervisade i det; ty det står att han talade om alla dessa saker. Han undervisade i dessa vetenskaper.

TAM1897 D 61.6”Och om fåglar.” Vilken vetenskap är det? — Ornitologi. Salomo undervisade alltså i botanik, zoologi och ornitologi.

TAM1897 D 61.7Vad mer? — ”Och om kräldjur.” Vilken vetenskap är det? — Entomologi.

TAM1897 D 61.8”Och om fiskar.” Vilken vetenskapsgren är det? — Iktyologi.

TAM1897 D 61.9De som läser denna bibeltext brukar inte tänka på Salomo som en universell vetenskapsman. Men om det hade stått att Salomo talade om botanik, zoologi, ornitologi, entomologi och iktyologi, skulle de vara redo att säga: ”Vilken underbar man Salomo var.” Men det skulle då inte vara ett dugg mer underbart än det är; för det står ju allt detta där.

TAM1897 D 61.10Jag läser detta för att ni ska se att Salomo kände till något om vetenskap, inte bara något om vetenskap, utan mer om alla dessa vetenskaper än någon annan människa någonsin har känt till om någon av dem.

TAM1897 D 61.11Men trots att han så grundligt förstod alla dessa vetenskaper, och trots att han hade undervisat i dem alla, säger han följande: ”Änden på talet, om vi vilja höra huvudsumman”; sammanfattningen av allt som har sagts är: ”Frukta Gud och håll hans bud, ty det hör alla människor till. Ty Gud skall draga alla gärningar till doms, när han dömer allt vad förborgat är, evad det är gott eller ont.”

TAM1897 D 61.12Vad ansåg han ha företräde framför alla andra vetenskaper tillsammans? — Guds frälsning.

TAM1897 D 61.13Änglarna förstår alla vetenskaper, men de anser ändå att frälsningen är mer värd att studera än alla andra vetenskaper tillsammans. Även profeterna ansåg den mer värdig och använde de andra som ett medel för att bättre förstå frälsningen. Och här är en man som förstod de andra vetenskaperna, och han säger att frälsningens vetenskap överstiger dem alla. Nu vill jag att ni ska se att Gud själv, för sin del, skild från allt detta, anser det just så.

TAM1897 D 61.14Se här: Vi har just läst att Salomo undervisade i alla dessa vetenskaper. Hur mycket av dessa läror har vi skrivit ner för våra studier? — Inte ett ord. Gud har inte gett oss någon redogörelse eller rapport om Salomos undervisning i botanik. Han har inte gett oss, eller dokumenterat, en enda lektion som Salomo någonsin undervisade i zoologi eller någon annan av dessa vetenskaper. Men han har, om och om igen, gett oss lärdomar från Salomo, liksom från alla de andra, om frälsningens vetenskap. Om vi då betraktar änglarna som att de endast ger en ängels åsikt; betraktar profeterna som att de endast ger en profets åsikt, och Salomo som att han endast ger en universell vetenskapsmans åsikt; vad är då Guds åsikt? — Den är att frälsningen är mer värd för er och mig, och är mer värd att studera, än alla dessa andra vetenskaper, denna kunskap som han själv gav.

TAM1897 D 61.15Denna vetenskap som Salomo förstod och undervisade om var inte samma slags vetenskap som Huxleys, Darwins och de andra vetenskapsmännens i denna tid. Med det naturliga sinnet kan människan fördjupa sig i naturvetenskaperna och göra många upptäckter. Och även om de inte alltid är korrekta, kan de ändå upptäcka vissa saker som är sanna. Men det var inte Salomos sätt. Gud gav Salomo visdom, så att han kunde se in i allt detta i Guds ljus. Han talade om allt detta genom Guds visdom. Således var den vetenskap som Salomo undervisade om Guds vetenskap. Den botanik han undervisade om var äkta, gudomlig botanik. Den zoologi han undervisade om var gudomlig zoologi. Det var Guds synsätt, Guds sanning, Guds vetenskap i alla dessa saker. Det var inte den falskeligen så kallade vetenskapen.

TAM1897 D 62.1Nåväl, eftersom det var Guds vetenskap och den i sig var gudomlig, varför gav inte Herren allt detta till oss? Varför gav han inte världen Salomos avhandling om botanik och om alla dessa andra ämnen? – Det finns en anledning till det, och den är att det inte är det som världen behöver i första hand.

TAM1897 D 62.2En människa kan ha allt detta, hon kan förstå allt detta, precis som Salomo gjorde. Men vad skulle det tjäna till för henne, om hon inte först och främst hade frälsningens vetenskap? Salomo hade allt detta; men när han vände sitt hjärta bort från Gud, från frälsningens vetenskap och från att studera den av hela sitt hjärta, vad tjänade då hans kunskap om de andra vetenskaperna till? Hur mycket kunde den hindra honom från att synda? Hur mycket kraft fanns det i den för att hålla honom borta från hans naturliga jag och från den ondska och det fördärv som fanns i honom?

TAM1897 D 62.3Ni vet att när han vände sitt hjärta bort från Guds vetenskap, från frälsningens vetenskap, trots att han hade alla de andra, var han precis lika dålig, precis lika ond, lika fullständigt uppslukad av avgudadyrkan och allt det vanhelgande, som om han inte kände till det allra grundläggande inom något alls.

TAM1897 D 62.4Således kan vi se varför Herren inte bevarade all vetenskap för människan. Anta att de hade allt, som Salomo hade, och kunde undervisa om det som Salomo gjorde. Med ett hjärta som inte är överlämnat till Gud, med en själ som inte är frälst, vad skulle vetenskapen då tjäna till för dem? Den skulle inte kunna hindra dem från någon form av ondska och fördärv som finns i det mänskliga hjärtat.

TAM1897 D 62.5Dessa vetenskaper är inte det som världen behöver i dag, först och främst. Hjärtat behöver renas, själen behöver frälsas, hela karaktären behöver byggas upp på nytt, sinnet behöver förvandlas till Guds avbild och härlighet, så att livet ska återspegla hans rättfärdighet och uppenbara kunskapen om Gud ensam för hela världen. Även om vi har allt som vetenskapen kan ge, kommer det inte att tjäna något syfte utan frälsning; ty det dröjer inte länge förrän vi inte har något av det alls. Detta är värt att tänka på för oss själva i dag, i alla våra studier, läsningar och undersökningar.

TAM1897 D 62.6Det finns en annan sak: Gud vill att ni och jag, alla människor, ska tänka rätt om varje ämne som han har något att göra med. Det finns människor i dag som funderar över alla dessa vetenskapliga ämnen, men de tänker inte rätt. De kommer så långt att de inte finner någon plats alls för Gud. Och den människa som saknar Gud, som saknar vägledning från Guds tankar och sinne, kan inte tänka rätt om dessa andra ämnen. Men sinnet är inte rätt förrän det förnyas till avbilden av Honom som skapade det. Sinnet ska förvandlas, förnyas. Vi ska få ett helt annat sinne. Varje tanke ska bringas i lydnad och underkastelse under Kristus.

TAM1897 D 62.7Det är frälsningens verk. Det handlar om att återupprätta Guds avbild i själen; att föra sinnet till ett tillstånd där det endast är en återspegling, en utstrålning, av den levande Gudens rättfärdighet och tankar. När det är gjort, och Guds verk är fullbordat i denna värld – att göra kunskapen om Gud känd för alla andra människor – då kommer Herren att öppna universum och evigheten för oss. Då kommer alla dessa andra ämnen att stå öppna för vårt studium, och Herren kan säga till oss: ”Gå vart ni vill, jag kan lita på er. Det vidsträckta universum står öppet för er. Ingenting hålls undan från er. Allt är ert. Det tillhör er. Gå vart ni vill, stanna var ni vill, gör vad ni vill; jag kan lita på er. Fundera över vilket ämne ni vill, fördjupa er i det så djupt ni vill, ni kommer att göra det på rätt sätt.”

TAM1897 D 62.8Nu säger jag inte att människor helt och hållet ska ignorera alla andra vetenskaper tills vi når den andra världen. Jag säger helt enkelt att frälsningens vetenskap ska vara vägledande i studiet av dem alla. Har inte Herren gett oss ett exempel på vilken uppmärksamhet vi bör ägna åt dessa saker, och hur vi ska använda dem? Vad är syftet med att läsa och studera dessa andra läroböcker? — Att de ska hjälpa oss att bättre förstå och undervisa om frälsningens vetenskap än om vi saknade den kunskapen. Så används de i Bibeln. Han sänder oss att predika det evangelium som dessa andra hade att göra med, och genom sitt exempel har han visat oss hur vi ska använda det. Genom detta visar Herren oss att frälsningens vetenskap måste ta ledningen över alla andra vetenskaper som är kända i universum.

TAM1897 D 62.9Den måste ta ledningen framför alla andra i denna värld, och när vi kommer in i den andra världen kommer den fortfarande att ta ledningen. När evigheten ligger öppen framför oss, och när vi går vart vi vill och tänker på vilket ämne vi vill, ska vi då vända ryggen åt frälsningen och säga: ”Jag har tagit examen i det”? — Nej. Vi vet att det står skrivet att ”Kristi kors skall vara de frälstas vetenskap och sång genom evighetens oändliga tidsåldrar.” När vi då har avslutat vår vandring här, när vi har tagit examen och tiden är inne för en storslagen avslutningsceremoni, och vi träder in i en evighet av studier, kommer vi då att vara bättre rustade att förstå denna största av alla vetenskaper än när vi befann oss i denna värld.

TAM1897 D 63.1Vi konstaterade i den förra lektionen att det inte är ett missbruk av orden ”vetenskap” och ”vetenskaplig” att tillämpa dem på frälsningen. Frälsningen är vetenskap, den är vetenskaplig. Guds Andes verk på sinnet, som förvandlar sinnet och hela livet till Jesu Kristi avbild, från synd till rättfärdighet – det är en vetenskaplig sak. När ni studerar detta, tänk därför på att vi inte på något sätt är ovetenskapliga när vi gör detta till det viktigaste och allt i allt i varje ämne, hela tiden. Dessa så kallade vetenskapsmän är ovetenskapliga när de försummar detta, den främsta av alla vetenskaper.

TAM1897 D 63.2Det finns en annan sak som har bevisats; och den har bevisats i de tre nationer som är förebilder inom världens lärdom. Berättelsen om Bibelns folk, det judiska folket, Guds folk enligt Bibeln, är enligt egen utsago förebilden och källan till studier för alla som avser att tjäna Gud. Grekland och Rom, med sin filosofi, sin litteratur och sina lagar, är förebilder för många av dem som påstår sig följa Bibeln, och för alla andra.

TAM1897 D 63.3Nu har vi sett att det bland Guds folk fanns en man som var en universell ordspråksskapare, liksom en universell poet och en universell vetenskapsman. Hans sånger var tusen och fem, och hans ordspråk tre tusen. Där ser ni ett mästerligt sinne; och ändå visade den som hade en sådan förståelse, en sådan visdom, i alla dessa saker, genom sitt liv att all sådan kunskap är fullständigt maktlös när det gäller att göra något gott i en människa eller för en människa, utan att frälsningens vetenskap finns där för att styra och i rättfärdighet hålla balansen över allt.

TAM1897 D 63.4Jag påpekade för en stund sedan att Gud inte gav oss någon av dessa vetenskapliga läror. Nu vill jag fästa er uppmärksamhet på det faktum att han däremot gav oss en redogörelse för den mannens liv när han vände sig bort från Gud. Han gav oss en redogörelse för det enorma misslyckande som den mannen begick trots all denna kunskap, när han glömde bort frälsningens vetenskap. Varför ansåg då Gud att det var viktigare för er och mig att få en redogörelse för hela den mannens liv efter att han vänt sig bort från Gud, än att ge oss en redogörelse för all den vetenskapliga undervisning han gav? Vad anser människorna vara av större värde för mänskligheten? Redogörelsen för det misslyckandet, det enorma misslyckandet, som Salomo begick, är av större värde för mänskligheten än vad all den vetenskapliga undervisning som Salomo någonsin framförde skulle ha varit, om den samlats i en bok för dagens mänsklighet; ty i det misslyckandet visades för hela världen hur fullständigt fåfängt och mindre än ingenting all kunskap om alla ting är utan kunskapen om Guds frälsning.

TAM1897 D 63.5Ett annat utmärkt exempel finner vi hos grekerna. Det naturliga sinnet kan aldrig uppnå ett högre, djupare och mer fullkomligt tänkande än det grekiska sinnet gjorde. Där skildras fullkomligheten i det mänskliga tänkandet utan Gud.

TAM1897 D 63.6Men vad gav det dem? Det är frågan. Vad gav deras litteratur dem? Vad gav deras filosofi dem? Vad gav deras konst dem? Vad gav deras religion dem? Filosofi, philo sophia – kärleken till visdom. Vad var den visdomen? – Den var ren dårskap. Det säger Gud. Vad var deras religion? – Det var endast mytologi. Vad var deras konst? – Gud säger att det var avgudadyrkan. Minns ni vad som står skrivet?

TAM1897 D 63.7Guds ord säger inte att Paulus, när han vandrade bland dessa statyer och betraktade deras konst, beundrade deras konst. Nej, det står: ”upprördes han i sin ande, när han såg huru uppfylld staden var med avgudabilder.” Vad var det då? — Avgudadyrkan.

TAM1897 D 63.8Ändå tar män, kvinnor och barn även i dag resterna av det som endast var avgudadyrkan, dyrkar det, kallar det konst och kopierar det. Deras tankar kretsar kring det, de skriver böcker om det, och de undervisar om och studerar det i landets skolor. Men vad kan allt detta leda till? Vad blev resultatet bland grekerna själva? Ni vet vad det innebar för dem. Jag behöver inte upprepa det – litteratur, konst, juridik, filosofi, allt detta. Rom hämtade sin filosofi från Grekland i större utsträckning än den hade sitt ursprung i Rom själv, men litteraturen finns där. Och vad gjorde den för romarna? – Vissa saker gjorde den för dem också, men om möjligt gjorde den dem värre än de andra var. I hela Grekland, såvitt jag kunde se, märkte jag överallt att grekerna hade tillräcklig respekt för kvinnan för att på ett anständigt sätt drapera varje kvinnlig figur de skulpterade. En man är förstås alltid naken; men när vi kommer till Italien är den respekten borta, och alla är helt utan draperingar. I de flesta fall är draperingen helt borta; och förresten, den konstnärliga fulländning som i dag dyrkas av dem som reser till Rom och studerar konst där, består endast av de oklädda kvinnogestalterna, och det är ändå ingen konst när det väl är gjort; och ändå har det nått konstnärlig fulländning och kopieras överallt, och dess brister kopieras varje gång.

TAM1897 D 64.1Jag vill ställa en fråga. Vem av er har någonsin sett ett par mänskliga ben från knäna och nedåt? När jag står här vilar min kroppsvikt på min vänstra fot. Det balanserar hela min kroppsvikt. Den högra foten vilar med tårna mot golvet. Kommer musklerna i mitt högra ben att vara exakt likadana som de i det vänstra? – Nej. Men det är det underbara konstverket. Det finns just den skillnaden. De två benen är exakt lika, och vi kan inte upptäcka en hårsmån av skillnad. Och så ser vi att det inte är konst på något sätt. Det finns mycket att säga om det, men jag håller ingen föreläsning om konst i kväll. Jag talar om vad frälsningens värde är, och vad nyttan är med alla ting utan den. Vad hade Rom för nytta utan den? — Dess missgärningar drog det till botten. Vad hade Grekland för nytta utan den? — Dess missgärningar drog det till botten.

TAM1897 D 65.1När alltså detta faktum på detta sätt har visats tre gånger inför världen – att varje ansträngning från det mänskliga sinnet, hur fullkomligt det än är, är fullständigt maktlöst att uppnå något gott när hjärtat har vänt sig bort från Gud – vad kan då Herren göra för världen om dessa tre lärdomar från världen inte lär folket något? Vad kan han göra för människorna om de fortsätter på den vägen, trots dessa tre exempel på allvarliga varningar? Gud har nedtecknat dessa tre fall för att lära oss att även det högsta intellektuella arbetet inom alla grenar av vetenskap, konst och litteratur är maktlöst när det gäller att göra människor något gott, att hålla dem borta från synd eller att leda dem mot något gott av något slag, när de glömmer Guds frälsning och frälsningens vetenskap, som han har lagt i människornas hjärtan.

TAM1897 D 65.2Jag frågar därför: Ska vi efterlikna grekernas och romarnas dårskap? Ska vi låta oss förtrollas av deras avgudadyrkan och tro att det är konst? Ska vi intressera oss för deras religion, när den i sin helhet är en skändlighet? Det räcker inte att säga att det är mytologi; det är en skändlighet.

TAM1897 D 65.3Men någon kommer att säga: Är inte deras litteratur ovärderlig? Låt oss se vad Gud ansåg att den var värd. Vid den tidpunkt då han genom det grekiska språket införde frälsningens vetenskap över hela världen, hade Herren hela den grekiska litteraturen framför sig, och den romerska också, för den delen. Ändå fann han endast tre korta meningar i hela detta område som var värda att plocka upp och infoga i denna avhandling om frälsningens vetenskap. Jag ska ge er dem. En av dem finns i det sjuttonde kapitlet i Apostlagärningarna. Den är hämtad från en grekisk författare vid namn Aratus och lyder så här. Jag läser från den tjugoåttonde versen. Paulus talar och säger:—

TAM1897 D 65.4”några av edra egna skalder hava sagt: 'Vi äro ju ock av hans släkt.'” En grekisk författare sade att människan är Guds avkomma. Herren tog upp det och sade: ”Det är sant.”

TAM1897 D 65.5Ett annat exempel finns i 1 Korintierbrevet, kapitel 15, vers 33. Den första delen av versen lyder: ”Faren icke vilse.” Detta är Herrens ord. Resten av versen är ett citat från en grekisk författare vid namn Menander: ”För goda seder dåligt sällskap är fördärv.”

TAM1897 D 65.6Den tredje finns i Titusbrevet, första kapitlet, vers tolv, och är hämtad från Epimenides och lyder som följer: ”Kreterna, lögnare jämt, äro odjur, glupska och lata.”

TAM1897 D 65.7Dessa tre stycken var allt som Herren kunde finna i hela den grekiska litteraturen som var värt att ta upp och ge sitt stöd till.

TAM1897 D 65.8Nåväl, jag säger inte att detta är allt som någon kan använda till nytta. Det finns historiska fakta i det grekiska språket som är av värde. Men Gud undervisar om det som är mest värdefullt för hela mänskligheten; han undervisar om principerna för rätt och sanning, inte bara lägger fram en rad fakta för världen. Och allt han kunde finna inom hela den grekiska litteraturen som kunde användas i sanningens eller rättfärdighetens tjänst som vägledande principer för människan, var just dessa tre uttalanden: ”Vi äro ju ock av hans släkt”; ”För goda seder dåligt sällskap är fördärv”; och ”kretensarna är alltid lögnare.” Vem annan kan finna mer än så, som kan göra honom någon nytta på vägen mot rättfärdighet och sanning, renhet och redbarhet?

TAM1897 D 66.1Glöm nu inte detta. Grekerna och romarna var inte lågt stående, förfallna, trasiga, okunniga hedningar; de var aristokratiska, kultiverade och ytterst högt bildade. Hur kunde det vara annorlunda när det de visste och lärde ut är den höjdpunkt som dagens lärare strävar efter? Julius Caesar var en av de mest fulländade män som någonsin levt – i hövlighet, etikett, estetik och uppförande i allmänhet. Men hur var hans karaktär? Den mest återhållsamma beskrivningen av den, för att överhuvudtaget vara fullständig eller rättvis, skulle vara olämplig att trycka.

TAM1897 D 66.2När Herren har visat hur fullständigt meningslöst all vetenskap är, all lärdom av alla slag utan hans frälsning, då säger jag återigen: Vad kan han göra för människorna om dessa saker som han har lagt fram för världen inte lär dem att det inte är den vägen man ska ta? Om människorna inte låter sig vägledas av dessa saker att välja den rätta vägen, att erkänna att Guds vetenskap är den främsta och att det han vet är det bästa, hur kan då mänskligheten hoppas undkomma det onda som har drabbat alla dem som har gått före?

TAM1897 D 66.3Vetenskapen om Guds frälsning är det enda som människorna först och främst måste känna till; och att låta den leda oss, vägleda oss, hålla oss i balans, stödja oss överallt i alla ting och mot allt ont. Och den kommer att göra allt detta. Det är den välsignade sanningen. Jag läste i går kväll, och läser det igen:—

TAM1897 D 66.4Ja, åt mig, den ringaste bland alla heliga, blev den nåden given att för hedningarna förkunna evangelium om Kristi outrannsakliga rikedom, och att lägga i dagen huru det rådslut har blivit utfört, som tidsåldrarna igenom hade såsom en hemlighet varit fördolt i Gud, alltings skapare. Efesierbrevet 3:8, 9.

TAM1897 D 66.5Vad är detta Guds mysterium? — ”Kristus i eder, vårt härlighetshopp.” Kristus, Guds kraft och Guds visdom, evangeliet, Guds kraft till frälsning — det är Guds mysterium; det är frälsningens vetenskap. Det är den vetenskapliga sanningen, kring vilken alla andra vetenskaper kretsar. Denna Guds kraft till frälsning måste varje människa ha för att hålla henne borta från det onda som finns i henne. Det onda som är medfött i varje människa kommer att föra henne till fördömelse, trots all vetenskap, all litteratur, all konst, all religion, allt som världen kan erbjuda eller någonsin skulle kunna erbjuda, om hon inte tar fasta på Guds kraft till frälsning, som kommer till en människa genom Jesu Kristi tro.

TAM1897 D 66.6Utan den kraften i hjärtat är till och med den vetenskap som Gud har lärt ut – för att inte tala om litteraturen, konsten, religionen och allt det som hedningarna har lärt ut – oförmögen att hindra människan från att synda. Utan den kommer varje spår av det onda som finns i en människa att visa sig, trots alla dessa andra saker. Det är därför det är Guds kraft till frälsning: den frälser människan från allt ont.

TAM1897 D 66.7Guds mysterium, som är Kristus i er, vårt härlighetshopp; Kristus, Guds kraft och Guds visdom; Kristus och honom korsfäst; endast det, det som är allt i allt, som är över allt, i allt, genom allt, nu och i evighet – det är frälsningens vetenskap, den främsta av alla vetenskaper; den som leder alla vetenskaper, har företräde framför allt och vägleder i studiet av allt. Må det vara så för alla för alltid.

TAM1897 D 66.8Må då Herren genom sin Ande på detta sätt dra oss till sig; må hjärtat öppnas så för den kraften, för gemenskapen i detta mysterium, för Guds Ande, så att han där kan inplantera Jesus Kristus, sin nåd och sin dygd. Och när vi alltid håller våra hjärtan öppna för honom, och för ingen annan än honom, som en blomma mot solen, får vi i all dess fullhet hans rättfärdighet, hans kraft, hans frälsning, hans barmhärtighet, hans sanning, hans glädje, hans fröjd, hans frid – o, och hans eviga liv!