Kapitel 17 – Sanningen framförs trots svårigheter
GSAM 265.1”Likasom en herde letar tillsammans sin hjord, när hans får äro förströdda omkring honom, så skall ock jag leta tillsammans mina får och rädda dem från alla de orter till vilka de förskingrades på en dag av moln och töcken.”1
GSAM 265.2De som fram till denna tid (1847) hade tagit emot den tredje ängelns budskap var fattiga på denna världens tillgångar och kunde följaktligen inte göra mycket ekonomiskt för att sprida budskapet. Pastor White och hans hustru samt pastor Bates insåg vikten av personligt arbete bland de utspridda bröderna, liksom nödvändigheten av att ta fram läsmaterial att lägga i folkets händer, som ett hjälpmedel för att leda dem till kunskap om sanningen. Pastor Bates fick stor hjälp med att framföra frågan om sabbat genom sin broschyr om ämnet, när han reste till olika orter och genom att den spreds via posten. Han arbetade med största uthållighet.
GSAM 265En ung systers uppoffring för sanningen
GSAM 265.3En gång, då han inte hade några pengar att betala resan med, var han på väg att ge sig iväg till fots från Massachusetts till New Hampshire. Just då fick han ett brev från en ung syster som hade åtagit sig att utföra hushållsarbete för 1 dollar i veckan för att ha något att bidra med till saken. Efter att ha arbetat en vecka blev hon så berörd av tanken att pastor Bates behövde pengar att hon gick till sin arbetsgivare och fick förskott på lönen så att hon omedelbart kunde skicka 5 dollar till honom. Med dessa pengar betalade han sin resa till New Hampshire med allmänna transportmedel. Överallt hade han goda möten, och många människor tog emot sanningen.
GSAM 266Hushållning med lånade möbler
GSAM 266.1För att visa den uppoffringsanda som drev de tidiga pionjärerna inom detta budskap noterar vi följande ur fru Whites redogörelse för deras situation vintern 1847–48, då de bodde i rum i S. Howlands rymliga hem i Topsham, Maine, där de med lånade möbler inredde sitt hem:—
GSAM 266.2”Vi var fattiga och hade det knappt. Min man arbetade med att frakta sten till järnvägen, vilket slet huden på hans fingrar så att blodet började rinna på många ställen. Vi hade beslutat oss för att inte vara beroende av andra, utan att försörja oss själva och ha medel att hjälpa andra. Men vi hade inte framgång. Min man arbetade mycket hårt, men kunde inte få det han hade rätt till för sitt arbete.
GSAM 266Pastor White hugger ved
GSAM 266.3”Min man lämnade järnvägen och begav sig med sin yxa ut i skogen för att hugga ved. Med en ständig smärta i sidan arbetade han från tidig morgon till mörkrets inbrott för att tjäna ungefär femtio cent om dagen. Han kunde inte sova på nätterna på grund av svåra smärtor. Vi fick snart brev från bröder i olika delstater som bjöd in oss att komma och besöka dem; men eftersom vi inte hade några medel att ta oss ut ur delstaten, var vårt svar att vägen inte stod öppen för oss.
GSAM 266.4”Vi fick ett brev från broder Chamberlain i Connecticut, som uppmanade oss att delta i en konferens i den delstaten. Vi bestämde oss för att åka om vi kunde skaffa fram medel. Min man gjorde upp med sin arbetsgivare och upptäckte att han hade tio dollar att få. För hälften av detta köpte jag kläder som vi verkligen behövde, och sedan lappade jag min mans överrock, till och med så att lapparna lappades ihop, vilket gjorde det svårt att se skillnad på det ursprungliga tyget i ärmarna. Vi hade fem dollar kvar för resan till Dorchester, Massachusetts. Vår resväska innehöll nästan allt vi ägde på jorden. Men vi njöt av sinnesro och ett rent samvete, och detta värderade vi högre än jordiska bekvämligheter.
GSAM 267.1”Vi stannade till hos broder Nichols, och innan vi gick räckte syster Nichols min man fem dollar, vilket täckte vår resekostnad till Middletown, Connecticut. Vi var främlingar i den staden och hade aldrig träffat någon av bröderna i delstaten. Vi hade bara femtio cent kvar. Min man vågade inte använda dem för att hyra en vagn, så han slängde resväskan på en hög med brädor, och vi gick vidare i jakt på någon med samma tro. Vi hittade snart broder Chamberlain, som tog oss med hem till sig.”
GSAM 267Konferens i Rocky Hill, Connecticut
GSAM 267.2Denna konferens hölls i Rocky Hill, där möteslokalen var ett stort, oavslutat rum i broder Beldens hus. Följande utdrag ur ett brev, skrivet av pastor White till S. Howland, ger några intressanta detaljer om mötet:—
GSAM 267.3”Den 20 april skickade broder Belden sin vagn till Middletown för att hämta oss och de spridda bröderna i den staden. Vi anlände till hans hem [Rocky Hill] omkring klockan fyra på eftermiddagen, och efter några minuter kom bröderna Bates och Gurney in. Vi hade ett möte den kvällen med omkring femton deltagare. På fredagsmorgonen anlände bröderna tills vi var omkring femtio till antalet. Dessa var inte alla fullt ut i sanningen. Vårt möte den dagen var mycket intressant. Broder Bates redogjorde för buden på ett tydligt sätt, och deras betydelse underströks genom kraftfulla vittnesbörd. Ordet hade en verkan som stärkte dem som redan stod fast i sanningen och väckte dem som ännu inte helt hade bestämt sig.”2
GSAM 267Inbjuden till Oswego County, N.Y.
GSAM 267.4Som ett resultat av att pastor Bates traktat spreds bland adventisterna började människor i andra delstater att hålla sabbaten. Hiram Edson från Port Gibson, New York, skrev och bjöd in pastor White och fru White samt andra att delta i en konferens för sabbatshållare i Volney, Oswego County, i augusti 1848. Han sade att bröderna i allmänhet var fattiga och att han inte kunde lova att de skulle bidra särskilt mycket till att täcka kostnaderna. Pastor White hade fått 40 dollar som ersättning för arbete utfört på höfältet. En del av detta användes till att köpa kläder som det fanns stort behov av, och resten täckte resan till Volney och tillbaka.
GSAM 268.1Denna konferens i västra New York hölls i herr Arnolds vagnshus. Det var omkring trettiofem personer närvarande, alla som kunde samlas i den delen av delstaten, men knappt två av dem var överens. Var och en hävdade med eftertryck sina egna åsikter och förklarade att de stämde överens med Bibeln. Alla var ivriga att framföra sina åsikter och predika dem. De fick höra att pastor White och hans hustru inte hade rest så långt för att lyssna på dem, utan för att undervisa dem om sanningen. Herr Arnold hävdade att de tusen åren i Uppenbarelseboken 20 tillhörde det förflutna, och att de hundrafyrtiofyra tusen som nämns i Uppenbarelseboken var de som uppväckts vid Kristi uppståndelse.
GSAM 268Herr Arnold invänder mot sakramenten
GSAM 268.2När symbolerna för vår döende Herre stod framför församlingen, och just som de skulle minnas hans lidande, reste sig herr Arnold och sade att han inte hade någon tro på det de skulle göra – att Herrens måltid var en fortsättning på påskhögtiden, som endast skulle firas en gång om året.
GSAM 268.3Dessa märkliga meningsskiljaktigheter lade en tung börda på fru White. Hon visste mycket väl att herr Arnold hade fel, och stor sorg tyngde hennes sinne, ty det verkade som om Gud vanärades. Vissa fruktade att hon var döende; men pastorer Bates, White, Chamberlain, Gurney och Edson bad för henne, och Herren hörde barmhärtigt sina tjänares böner, och hon återfick sina krafter. Himmelens ljus vilade över henne, och hon blev snart omedveten om jordiska ting. Medan hon befann sig i detta tillstånd visades hon några av de närvarandes villfarelser, liksom sanningen i kontrast till dessa villfarelser, vilket visade att dessa motstridiga åsikter – som de hävdade var i enlighet med Bibeln – endast grundade sig på deras egna tolkningar av Bibeln, och att de måste överge sina villfarelser och enas kring den tredje ängelns budskap. Mötet avslutades härligt; sanningen segrade. De som hyste dessa märkliga meningsskiljaktigheter erkände sina fel och enades kring den nuvarande sanningen i den tredje ängelns budskap, och Gud välsignade dem rikligt.
GSAM 269En syn med underbar användning av Bibeln
GSAM 269.1Följande redogörelse för detta möte lämnades av herr Alexander Ross den 4 januari 1884, som var en av de trettiofem som utgjorde den lilla församlingen. Han sade:—
GSAM 269.2”Syster White reste sig, medan hon var i en syn, och tog familjebibeln i sin vänstra hand; boken var av vanlig storlek. Medan hon höll den öppen högt upp, utan att titta på den, bläddrade hon med sin högra hand från text till text, och när hon lade fingret på skriftstället upprepade hon det. Jag tittade på många av texterna för att se om hon upprepade just den som hon pekade på. Jag själv eller några av de närvarande tittade på dem alla. I varje fall upprepade hon inte bara den text hon pekade på, utan hon gjorde det samtidigt som hennes ögon blickade uppåt och i motsatt riktning från Bibeln. Det var just dessa bibelställen som hon upprepade som kullkastade de falska teorierna hos sabbatshållarna som samlats i Volney i augusti 1848 och fick oss att enas kring sanningen.”
GSAM 269.3Det måste verkligen ha varit svårt att övertyga någon som inte avstod från den läromässiga villfarelsen som rättades till under sådana omständigheter, genom tydliga bibeltexter som citerades ur Bibeln och på detta anmärkningsvärda sätt. Denna grupp sabbatshållare i Oswego County, efter att deras villfarelser på detta sätt hade rättats till och de hade enats om sanningen, gick ut från det mötet för att sprida ljuset till andra. Resultaten vittnade utan tvekan om att detta var Guds verk. Satan är alltid redo att splittra, distrahera och skingra, med vilka medel han än kan använda. Gud är ”icke oordningens Gud, utan fridens”, såsom i alla de heligas församlingar.3
GSAM 270Mirakulösa fall av helande
GSAM 270.1Efter den tidigare nämnda konferensen hölls möten i Madison County, Port Gibson, Port Byron och i New York City. Därefter följde ett allmänt möte i Connecticut. På vissa av dessa platser kom Herren mycket nära sina tjänare, och den store läkarens helande kraft kom över de sjuka som svar på hans folks innerliga böner, då de följde den regel som fastställts i Jakobsbrevet.4 Till och med personer som av läkare förklarats vara hopplösa blev helade från sina sjukdomar. Händelser av detta slag har ofta inträffat vid olika tillfällen sedan 1845.
GSAM 270Pionjärerna uthärdar svårigheter
GSAM 270.2Pastor White sade i Review and Herald den 5 februari 1880, när han talade om dessa pionjärtider:—
GSAM 270.3”I vårt tidiga arbete har vi lidit hunger på grund av brist på ordentlig mat och kyla på grund av brist på ordentliga kläder. Vi avstod till och med från livets nödvändigheter för att spara pengar till Guds sak. Samtidigt slet vi ut oss fruktansvärt för att klara av den enorma arbetsbördan som verkade nödvändig att utföra i form av skrivande, redigerande, resande och predikande från delstat till delstat.”
GSAM 270.4År 1848 var minnesvärt, inte bara i adventismens historia utan även politiskt. Sanningarna i den tredje ängelns budskap var mycket tydligt definierade, och vägen öppnade sig i olika riktningar för att främja arbetet. Vid denna tid tog händelserna i den moraliska och politiska världen en form som var ägnad att på nytt väcka uppmärksamheten hos dem som studerade profetiorna. Det rådde inte bara stor förvirring bland nationerna i den gamla världen, utan i Hydesville, Wayne County, New York, började också den moderna spiritismen att visa sig, vilket bibelstudenter menade måste vara ”demoners andar, som skall samla jordens nationer till striden på Herrens dag”.
GSAM 271Förvirring bland nationerna 1848
GSAM 271.1Den 21 februari 1848, när hovmännen till Louis-Philippe av Frankrike var samlade kring honom, sade han: ”Aldrig har jag suttit så fast på imperiets tron som jag gör i kväll.” I skymningen nästa kväll, klädd i en ”matrosjacka” och förklädd till hyrkusk, flydde han utanför Paris stadsmurar i jakt på en fristad för sin personliga säkerhet. Orsaken till denna stora och plötsliga förändring sägs ha varit resultatet av vissa åtgärder från hans sida till förmån för påvens maktövertagande, vilket förolämpade hans undersåtar och soldater. Han hade den dagen i Paris genomfört en storslagen militärparad med den franska armén; och när vapnen hade staplats undan drog han sig tillbaka till palatset, då plötsligt en liten pojke hoppade upp på en kanon, viftade med en trefärgad flagga och ropade: ”Ner med påven! NER MED PÅVEN!!” Soldaterna tog upp ropet, och det spred sig snabbt upp och ner längs leden och blev allt starkare, tills det förenades med ropet: ”OCH NER MED KUNGEN!” Inom några timmar var hela Paris en scen av vild förvirring. Soldaterna, med vapen i handen och åtföljda av en pöbel, rusade mot kungens palats. När han underrättades om tumultet skyndade han sig att fly i förklädnad.
GSAM 271Nationer som var inblandade i kampen
GSAM 271.2Upproret och oron i Frankrike spred sig snabbt till andra länder. Preussen, Hannover, Sardinien, Sicilien, Neapel, Venedig, Lombardiet, Toscana och Rom greps av samma upproriska anda. Inom tre månader var hela Europa i uppror, och över trettio imperier och kungariken befann sig i största oordning. Troner brändes på gatorna, kungar och kejsare flydde och gömde sig av rädsla för att förlora livet. Politiker förutspådde att det skulle bli en allmän revolution bland världens regeringar.
GSAM 272.1Många av de adventistiska pastorerna, som ännu inte hade hört talas om den tredje ängelns budskap, såg denna förvirring och antog att det måste vara nationernas samling inför ”striden på Guds, den Allsmäktiges, stora dag”.5
GSAM 272Förseglingsbudskapet upptäckt
GSAM 272.2Just vid denna tid lärde sig sjundedagsadventisterna från Skriften att sabbaten enligt det fjärde budet var tecknet, eller förseglingen, från den levande Guden, och att tiden var inne för att förkunna förseglingsbudskapet i Uppenbarelseboken 7:1–4, och de utarbetade sätt och medel för att föra ut detta budskap till folket. Medan sjundedagsfolket förberedde sig för detta arbete, sade förstadagsadventisterna: ”Ni är för sent ute med ert förseglingsbudskap, ty striden på den stora dagen och Herrens faktiska ankomst står för dörren.”
GSAM 272Oron stilnade plötsligt
GSAM 272.3Ungefär tre månader senare lugnade sig upproret bland nationerna; dock inte genom att deras klagomål hade lösts, utan på ett sätt som inte ens journalisterna själva kunde förklara. Om denna orolighet sade Horace Greeley i New York Tribune: ”Det var ett stort under för oss alla vad som så plötsligt utlöste den förvirringen bland nationerna; men det är ett ännu större under vad som stoppade den.”
GSAM 272Senator Choate om situationen i den gamla världen
GSAM 272.4Vi kommer fram till år 1851 och ser att senator Choate, i ett tal inför USA:s kongress, hänvisar till läget i den gamla världen och säger:
GSAM 272.4”Ni inser fullt ut exakt vilket tillstånd och vilken situation det är som skuggor, moln och mörker tycks vila över, hur fullständigt instabilt det är. Det har förefallit mig som om kronornas privilegier, människornas rättigheter och de uppdämda agg som samlats under tusen år var på väg att dra svärdet för en konflikt där blod skall flöda, som i en apokalyptisk syn, ’till hästarnas betsel’, och där en hel människosläkt skall gå under; i vilken tidens stora klocka skall slå in en ny timme; i vilken samhället självt skall prövas av eld och stål, för att avgöra om det är av naturen och naturens Gud eller inte.”
GSAM 273”Vittnesbörd” av den 18 november 1848
GSAM 273.1Medan de som hävdade att denna oro bland nationerna år 1848 skulle inleda Herrens återkomst möttes av en bitter besvikelse, hur gick det då för sjundedagsadventisterna som hävdade att tiden nu var inne för att ”den levande Gudens signet” skulle överlämnas till folket? Som svar citerar vi ur en broschyr som publicerades av pastor Joseph Bates i januari 1849. När han talar om en händelse som inträffade den 18 november 1848 säger han:—
GSAM 273.2”En liten skara bröder och systrar hade samlats till ett möte i Dorchester, nära Boston, Massachusetts. Innan mötet började granskade några av oss vissa punkter i förseglingsbudskapet; det rådde vissa meningsskiljaktigheter om huruvida tolkningen av ordet ’uppstigande’ m.m. var korrekt, och eftersom vi kort tid tidigare vid konferensen i Topsham [Maine] hade gjort publiceringen av budskapet till ett bönämne, och det inte verkade tillräckligt klart hur det skulle publiceras, beslutade vi därför enhälligt att överlämna allt till Gud. Efter att ha ägnat en stund åt innerlig bön om upplysning och vägledning gav Gud syster White följande i en syn.”
GSAM 273.2Vi citerar orden så som de yttrades av henne under synen:—
GSAM 274Ord som yttrades i synen
GSAM 274.1”Var bröt ljuset fram? Låt din ängel lära oss var ljuset bröt fram. Det började i det lilla, när du gav ett ljus efter det andra. Vittnesbördet och buden är sammanlänkade, de kan inte skiljas åt; det som kommer först är de tio budorden, från Gud. Han var välbehagad när hans lag började växa sig stark och de öde platserna började byggas upp. Ur svaghet har det blivit starkt genom att söka i hans ord. Prövningen av det har bara varat en kort tid. Det är sigillet! Det kommer fram! Det stiger upp, med början vid soluppgången. Liksom solen, som först är kall, blir varmare och sänder ut sina strålar. När den sanningen uppstod fanns det bara lite ljus i den, men det har ökat. O, vilken kraft dessa strålar har! Den växer i styrka. Den största tyngden och det största ljuset vilar på den sanningen, ty den varar för evigt, när Bibeln inte längre behövs. Den uppstod där i öster; den började med ett svagt ljus, men dess strålar är helande. O, hur mäktig är inte den sanningen; den är den högsta efter att de har kommit in i det goda landet, men den kommer att växa tills de blir odödliga. Den började vid soluppgången, fortsätter sin bana likt solen, men den går aldrig ner.
GSAM 274.2”Änglarna håller tillbaka de fyra vindarna. Det är Gud som håller tillbaka krafterna. Änglarna har inte släppt taget, ty de heliga är inte alla förseglade. När Mikael reser sig kommer denna nöd att drabba hela jorden. Ja, de är ju precis redo att blåsa. Det finns en broms på eftersom de heliga inte är förseglade. Ja, publicera det du har sett och hört, så skall Guds välsignelse följa dig. Se! Den där uppgången växer i styrka och blir allt ljusare och ljusare.”6
GSAM 274.3Efter att ha kommit ut ur denna syn sade fru White till sin man:
GSAM 274.3”Jag har ett budskap till dig. Du måste börja trycka en liten tidning och skicka ut den till folket. Låt den vara liten till en början; men när folket läser den kommer de att skicka dig medel att trycka med, och den kommer att bli en framgång redan från början. Från denna lilla början visades det mig att den skulle bli som strömmar av ljus som sträckte sig runt hela världen.”
GSAM 275Tvivel ur mänsklig synvinkel
GSAM 275.1Dessa förutsägelser gjordes år 1848 angående uppkomsten och spridningen av sabbatsläran. Om man betraktade situationen ur ett mänskligt perspektiv vid den tidpunkten, skulle förnuftet säga: ”Den förutsägelsen kan aldrig gå i uppfyllelse.” En man sa till en av våra medarbetare strax efter att förutsägelsen gjorts: ”Det kommer att ta er 144 000 år att göra det ni föreslår.” ”Vad!” skulle de säga, ”tre pastorer – pastor White och hans hustru samt pastor Bates – alla utan ett öre, med färre än hundra anhängare, vilka alla är fattiga, som ger sig ut med några hundra exemplar av en åttiosidig broschyr om sabbatsfrågan för att förmedla ett varningsbudskap till hela världen! En absurd tanke!” Medan de som resonerade så sa: ”Omöjligt!”, sa tron på budskapet och vittnesbördet om garanterad framgång: ”I Israels Guds namn skall det ske! Och i förtröstan på hans styrka måste det ske!”
GSAM 275Hur den första sjundedagsadventistiska tidningen trycktes
GSAM 275.2Från den stund då vittnesbördet om förlagsverksamheten framfördes, framfördes många böner av dem som höll den sjunde dagen, om att Herren skulle öppna vägen för tryckningen av en ”liten tidning”. Det stora problemet var bristen på pengar för att finansiera utgivningen av det första numret. I juni 1849 fick pastor White möjlighet att slå fyrtio acres timotejgräs med en lie till en ersättning av sjuttiofem cent per acre; och på så sätt kunde han ge ut det första numret av den lilla tidskriften. Det är kanske inte fel att här infoga en kopia av den första sidan i den lilla tidningen. Läsaren kommer att lägga märke till pastor Whites ord i den första spalten, där han säger: ”Vägen har inte varit öppen för att påbörja arbetet förrän nu.” Och man kan också se att det var hans självuppoffring som ”öppnade vägen”.
GSAM 276Fru Whites redogörelse för de första tidningarna
GSAM 276.1Fru White säger om början av förlagsverksamheten:—
GSAM 276.2”Min man började ge ut en liten tidning i Middletown, åtta engelska mil från Rocky Hill i Connecticut, och gick ofta denna sträcka fram och tillbaka, trots att han då var halt. När han hämtade det första numret från tryckeriet böjde vi oss alla ner runt det och bad Herren, med ödmjuka hjärtan och många tårar, att låta sin välsignelse vila över sin tjänares svaga ansträngningar. Han adresserade sedan tidningen till alla dem som han trodde skulle läsa den och bar den till postkontoret i en resväska. Varje nummer fördes från Middletown till Rocky Hill, och alltid innan de förbereddes för postkontoret lades de fram inför Herren, och innerliga böner, blandade med tårar, framfördes till Gud om att hans välsignelse skulle följa de tysta budbärarna. Mycket snart kom brev som medförde medel för att ge ut tidningen, och de goda nyheterna om att många själar hade tagit emot sanningen.”7
GSAM 276Förutsägelsen om stöd för tidningen uppfylld
GSAM 276.3Det är med känslor som går djupare än blott intresse som vi här presenterar den första sidan av den första tidningen som gavs ut av sjundedagsadventisterna. Hela volymen av The Present Truth bestod av elva nummer på åtta sidor, med två spalter vardera. Läsmaterialet på sidan mätte fyra och fem åttondelar gånger åtta tum. Nummer 1 och 4 trycktes i juli, augusti och september i Middletown, Connecticut. Nummer 5 till 9 trycktes i Oswego, New York, och är daterade december 1849 samt mars, april och maj 1850. Nummer 11 är daterat november 1850 och trycktes i Paris, Maine. I nummer 6 sade pastor White: ”Under utgivningen av de fyra första numren kom det in mer än tillräckligt med pengar för att betala för tidningarna. Pengarna har använts för att täcka våra utgifter i samband med de möten vi har deltagit i.” Under året 1849, under inflytande av dessa tidningar och pastor Bates banbrytande arbete, tog många emot budskapet i Vermont, Michigan och andra delstater.
GSAM 278.1I kontrast till den föga lovande situationen för verket år 1848 ska vi betrakta några fakta såsom de framstår år 1905, och på så sätt bättre kunna bedöma det slutliga resultatet av denna sak: om det var de som motsatte sig budskapets blygsamma början som hade rätt, eller himlens Gud som genom sin tjänarinna talade om den ”växande” styrkan i ”förseglingsverket”.
GSAM 278Framsteg inom förlagsverksamheten
GSAM 278.2Denna sanning förkunnas och trycks nu på omkring fyrtio av världens ledande språk. I stället för tre pastorer finns det – om man räknar med de ordinerade och de som har predikantlicens – över 600, förutom hundratals andra som arbetar som läkare, bibelarbetare, lärare och medicinska missionärer. Samfundets litteratur finns representerad i över femtio olika tidskrifter, som trycks i nästan tjugo förlag belägna i Europa, Asien, Afrika, Nord- och Sydamerika, öarna i Stilla havet och Australien. I dessa förlag trycks över elva hundra olika böcker, broschyrer och traktater. För att skaffa ett exemplar av var och en, tillsammans med tidskrifterna för ett år, skulle det krävas cirka 340 dollar. Istället för bara hundra anhängare finns det närmare 100 000 som gläder sig över denna sanning. Sannerligen ”stiger” detta budskap upp, likt solen, och vi kan säga, med orden från vittnesbördet från 1848: ”O, vilken kraft dessa strålar har!”
GSAM 278Nationernas tillstånd
GSAM 278.3Medan budskapet har spridit sig på detta sätt, hur har då nationernas tillstånd sett ut? Från den tiden och framåt har vi i de allmänna tidningarna ofta fått ta del av uttalanden om det allmänna krig som snart ska bryta ut i Europa. Även om det har förekommit stridigheter här och ett utbrott där, hålls den allmänna ”virvelvinden” tillbaka – de ”fyra vindarna” tillåts inte blåsa samtidigt, ”förrän Guds tjänare har förseglats”. Att elementen av strid och krig finns där, men inte bryter ut eftersom de hålls i schack, är uppenbart för alla.
GSAM 279.1Henry Ward Beecher kallade, inte långt före sin död, upprätthållandet av så stora arméer i Europa för att ”tappa livsblodet i förväg, av rädsla för att det skulle spillas”. Situationen bland nationerna, med deras agg och fiendskap och deras hotfulla inställning gentemot varandra, jämförde han med ett ”dödläge”, orsakat av en grupp män som riktar dolkar mot varandras bröst, varav ingen vågar slå till av rädsla för att själv bli träffad. ”Men”, sade han, ”någon av dem kommer snart att se det gynnsamma tillfället att slå till, och då kommer den allmänna striden.”
GSAM 279Jämförelse av krigsredskap
GSAM 279.2Sedan 1848 har krigsredskap konstruerats i jämförelse med vilka de bästa från den tiden nu skulle betraktas som rena leksaker. Den amerikanska ”Peace Association” sade, när den uppmanade till fredsgudstjänster på Fredssöndagen – den 15 december 1895 –: ”Samtidigt som det sker en tydlig utveckling av civilisationen, pågår å andra sidan större förberedelser för krig bland nationerna än någonsin tidigare.”
GSAM 279General Miles om krigsförberedelser
GSAM 279.3General Nelson A. Miles sade i ett tal vid ett massmöte i Washington, D.C., den 12 januari 1904:—
GSAM 279.4”I denna upplysta tidsålder präglad av framsteg och en intelligent, förfinad civilisation skulle vi gärna vilja tro att krigets bördor och faror har minskat; men hur märkligt det än kan tyckas har det aldrig funnits en tid i världshistorien då så mycket rikedom slösats bort på förberedelser för krig, eller då så många miljoner tränade, skickliga och disciplinerade män, beväpnade med de mest förödande vapnen, tagits bort från fredliga näringsgrenar, som i dag.”
GSAM 280.1Men krigets virvelvind dröjer fortfarande, medan förseglingsarbetet fortsätter.