Kapitel 5 – Budskapet om den andra ankomsten
GSAM 93.1”Ifrån fikonträdet mån I här hämta en liknelse. När dess kvistar begynna att få save och löven spricka ut, då veten I att sommaren är nära. Likaså, när I sen allt detta, då kunnen I ock veta att han [marginalen: han] är nära och står för dörren. Sannerligen säger jag eder: Detta släkte skall icke förgås, förrän allt detta sker. Himmel och jord skola förgås, men mina ord skola aldrig förgås.”1
GSAM 93.2I detta skriftställe riktas vår uppmärksamhet mot den tid då det är möjligt att inse att Kristi återkomst är ”vid dörren” med samma visshet som vi vet att sommaren är nära när vi ser de första späda unga bladen spira fram. Man kan också inse att vi har kommit till den generation som inte skall försvinna från scenen förrän Kristus själv kommer. När tiden är inne att förstå liknelsen, är det helt klart att det är Herrens tid att uppväcka lärare som kan undervisa om liknelsen. Apostelns fråga vid ett annat tillfälle är lika tillämplig här: ”huru skulle de kunna höra, om ingen predikade? Och huru skulle predikare kunna komma, om de icke bleve sända?”2
GSAM 93Tiden för tecknen
GSAM 93.3I det föregående kapitlet såg vi hur kunskap erhölls om slutet på den tjugotrehundradagarsperioden, och att den sträckte sig till tiden för hans dom. I den liknelse som här presenteras förs vi till Herrens tid för denna liknelse och det ”domens” budskap som ska förkunnas för världen. Efter att ha talat om den stora ”nöd” som skulle drabba hans folk och som skulle ”förkortas”, sade Frälsaren: ”Men strax efter den tidens vedermöda skall solen förmörkas och månen upphöra att giva sitt sken, och stjärnorna skola falla ifrån himmelen, och himmelens makter skola bäva. Och då skall Människosonens tecken visa sig på himmelen.”3
GSAM 94.1Lägg märke till att det inte sägs om det sista tecknet som nämns att det är ett tecken på hans återkomst, utan ett tecken på att Människosonen är där, att han ses komma. De händelser som i denna text anges som tecken på vilka man ska grunda sin tro på hans nära ankomst är tecknen i solen, månen och stjärnorna. De övriga händelserna som följer äger rum i samband med hans faktiska ankomst i himmelens moln. Så omedelbart efter det tredje av dessa tecken – det i stjärnorna – kommer Herrens tid att uppväcka sina lärare för att undervisa om att Kristi ankomst står för dörren.
GSAM 94.2När det gäller tidpunkten för dessa teckens framträdande: Det var omedelbart efter vedermödan som solen skulle förmörkas.4 Som Markus skriver skulle det ske ”på den tiden, efter den vedermödan”.5 Vår Frälsare hade sagt att dagarna skulle förkortas. Genom Maria Teresas dekret och toleranslagarna från 1773 till 1776 förkortades den våldsamma förföljelsen mot församlingen. Även om den förföljande makten behöll kontrollen över den civila makten fram till 1798, upphörde förföljelserna omkring 1773. Om man jämför Frälsarens uttalanden skulle det första av dessa tecken placeras mellan 1773 och 1798.
GSAM 94Den mörka dagen och natten
GSAM 94.3Den 19 maj 1780 förmörkades solen på ett övernaturligt sätt. Det var ingen solförmörkelse, eftersom månen hade varit full dagen innan. Trots detta rådde mörker över hela den nordöstra delen av Förenta staterna från klockan elva på morgonen till klockan elva på kvällen. Vid det tillfället förmörkades inte bara solen, utan månen vägrade också att reflektera solens ljus. Det var ett mörker som hindrade solen från att lysa på månskivan. Och som Noah Webster uttryckte det många år senare: ”Ingen tillfredsställande förklaring har någonsin getts för detta mörker.”
GSAM 95.1Om denna mörka dag sade astronomen Herschel: ”Den mörka dagen i Nordamerika var ett av de där underbara naturfenomenen som man alltid kommer att läsa om med intresse, men som filosofin inte kan förklara.”
GSAM 95.2De som beskrev mörkret natten den 19 maj 1780 sade, trots att det var fullmåne, att ”om varje lysande kropp i hela universum hade utplånats helt, så kunde mörkret inte ha varit mera fullständigt.”
GSAM 95De fallande stjärnorna
GSAM 95.3Det tredje av dessa tecken, stjärnornas fall, uppfylldes den 13 november 1833. Den natten, eller snarare från fem timmar före dagbräckningen, inträffade ett meteorregn som av vissa jämfördes med eldströmmar som kom ner från himlen; av andra med eldgnistor som flög iväg från något stort fyrverkeri. Detta fenomen täckte hela Nordamerika, från Mexikanska golfen i söder till Hudsonviken i norr, och från Sandwichöarna i väster till inom några hundra engelska mil från Liverpool i öster. Varhelst det observerades var det samma oavbrutna stjärnregn, som föll lika tätt som snöflingor i en snöstorm.
GSAM 95.4Angående detta stjärnregn år 1833 citerar vi vidare ur Connecticut Observer av den 25 november 1833:—
GSAM 95.5”Redaktören för Old Countryman tar de ’fallande stjärnorna’ på största allvar. Han säger: ’Vi betraktar eldregnet, som vi såg förra onsdagsmorgonen, som en förebild, ett slags förelöpare och ett nådigt tecken på den stora och fruktansvärda dagen som jordens invånare kommer att bevittna när det sjätte sigillet öppnas. Tiden är nu nära förestående, beskriven inte bara i Nya testamentet, utan även i Gamla testamentet; och en mer korrekt bild av ett fikonträd som kastar sin frukt när det blåses av en mäktig vind, var det inte möjligt att skåda.’”
GSAM 96Thomas Burnetts förutsägelse
GSAM 96.1Folket hade av tidigare generationer lärt sig att vänta på en bokstavlig uppfyllelse av detta tecken. Thomas Burnett sade i sin Theory of the Earth, tryckt i London år 1697 e.Kr., om Matteus 24:29:—
GSAM 96.2”Det råder ingen tvekan om att det vid den tiden kommer att finnas alla slags eldiga meteorer; och bland annat så kallade fallande stjärnor, vilka, även om de var för sig inte är särskilt anmärkningsvärda, ändå, om de skulle föröka sig i stort antal och falla, som profeten säger, som löv från vinstocken eller fikon från fikonträdet, skulle utgöra en häpnadsväckande syn... Vi behöver inte betrakta dessa saker som överdrivna och poetiska uttryck, utan som raka profetior och händelser som bokstavligen kommer att inträffa.”
GSAM 96Professor Olmsteads vittnesbörd
GSAM 96.3Professor Olmstead vid Yale College i Massachusetts, som har kallats ”Amerikas främste meteorolog”, sade om stjärnfallet den 13 november 1833:—
GSAM 96.4”Omfattningen av meteorregnet 1833 var sådan att det täckte en icke obetydlig del av jordytan, från mitten av Atlanten i öster till Stilla havet i väster; och från Sydamerikas norra kust till obestämda områden bland de brittiska besittningarna i norr. Skådespelet med stjärnfall var inte bara synligt, utan uppvisade överallt samma utseende.”
GSAM 96.5Om detta skådespel, som började omkring kl. 23 den 12 november och fortsatte till omkring kl. 04 den 13:e, säger professorn:—
GSAM 96.6”De som hade turen att bevittna stjärnfallsföreställningen på morgonen den 13 november 1833 såg förmodligen det största himmelska fyrverkeriet som någonsin har skådats sedan världens skapelse, eller åtminstone inom de annaler som täcks av historiens sidor.”
GSAM 97Stjärnregn sågs även i Europa
GSAM 97.1I en bok utgiven av Leonard Heinrich Kelber i Stuttgart, Tyskland, år 1835, får vi veta att detta fenomen upprepades på den sidan av Atlanten, samma månad, men några dagar senare. Han skriver:—
GSAM 97.2”Den 25 november 1833 inträffade ett vackert stjärnregn över den europeiska kontinenten”, och ”i Minsterburg i Schlesien föll stjärnor som ett eldregn. Tillsammans med dem föll eldklot som gjorde natten så ljus att folket trodde att husen i närheten måste stå i brand.
GSAM 97.3”Samtidigt inträffade i Prin, Österrike, ett stjärnfall som täckte ett område på över femhundra engelska kvadratmil. Det beskrevs av vissa som eldströmmar som kom ner från himlen. Vissa kallade det ett eldregn. Hästar skrämdes av det och föll till marken. Många människor blev sjuka av rädsla.”
GSAM 97Tolkning av liknelsen
GSAM 97.4När vi går vidare i denna profetiska berättelse, efter att det tredje tecknet – stjärnornas fall – har uppfyllts, säger vår Frälsare: ”Ifrån fikonträdet mån I här hämta en liknelse.” Dessa ord gäller inte den generation som levde när vår Herre höll detta tal, utan den generation som skulle få se dessa saker uppfyllda – inte på väg att uppfyllas, utan redan uppfyllda. De händelser som ska uppfyllas som tecken på att Kristus står vid dörren omfattar inte himlarnas skakning när man faktiskt kommer att se honom komma. Dessa tecken på hans nära återkomst omfattar detta tredje tecken, det som gäller stjärnorna. Den tid som Herren har bestämt för att folket skall lära sig liknelsen om fikonträdet infaller efter år 1833. Här är Herrens tid för att världen skall väckas till insikt om den stora sanningen att hans ankomst står för dörren, och att hans ankomst kommer att ske innan den generation som hör denna liknelse går bort. Så ser vi hur tiden är utstakad i denna profetia när den stora adventförkunnelsen skall ges till världen.
GSAM 98En världsomspännande förkunnelse
GSAM 98.1Som en uppfyllelse av denna förutsägelse ser vi att just då och där, år 1833, uppväckte Herren sina budbärare eller tjänare i olika delar av världen, vilka från 1833 till 1844 förkunnade att Kristus var nära, ja, stod ”för dörren”; och dessa undervisade om liknelsen om fikonträdet och pekade på dessa tecken på hans ankomst, precis som han hade instruerat dem att göra. Detta budskap spreds, antingen genom den levande läraren eller genom tryckta skrifter, till varje missionsstation i världen och till varje hamnstad på jorden.
GSAM 98.2Budskapets räckvidd har tydligt beskrivits av redaktören för tidskriften Voice of Truth i Rochester, New York, i ett nummer från januari 1845:—
GSAM 98.3”Det eviga evangeliet, såsom det beskrivs i Uppenbarelseboken 14:6–7, har förkunnats för varje nation, stam, språk och folk; med hög röst sägs: ’Frukten Gud och given honom ära; ty stunden är kommen, då han skall hålla dom. Ja, tillbedjen honom som har skapat himmel och jord och hav och vattenkällor.’ Inget påstående kan mer tydligt underbyggas med fakta än att detta budskap har förts ut till varje nation och språk under himlen, under de allra senaste åren, genom förkunnelsen om Kristi återkomst år 1843 [1843 enligt den judiska tideräkningen – enligt vår tideräkning 1844] eller inom en nära framtid. Genom föreläsningar och publikationer har budskapet nått hela jorden, och orden har nått världens ändar.”
GSAM 98.4Vissa människor, som inte känner till fakta, har betraktat rörelsen kring Kristi återkomst som begränsad till en viss ort och antagit att den var ett verk kopplat till William Miller och några hundra pastorer som var knutna till honom i den norra delen av Förenta staterna. För sådana kan det komma som en överraskning att få veta att rörelsen i Amerika, där pastorerna Miller och Himes var framstående ledare, endast utgjorde en liten del av en stor rörelse som, såsom nämnts ovan, nådde ”till jordens ändar”.
GSAM 99HUR RÖRELSEN STARTADE I OLIKA LÄNDER
GSAM 99.1Herrens tid var inne för att detta budskap skulle spridas till världen, och i ett tjugotal eller fler olika delar av jorden, ungefär samtidigt, uppväcktes män som, utan kännedom om varandras arbete, gick ut för att förkunna detta budskap till alla delar av jorden. De som nämns i kapitel 4, vilka mottog ljuset angående slutet av de tvåtusentrehundra dagarna – med ett undantag, A. Campbell – blev inspirerade att ägna sig åt att förkunna den första ängelns budskap i Uppenbarelseboken 14; även detta skedde genom Guds Andes direkta inverkan och inte genom att de förmedlade ljuset till varandra.
GSAM 99Jämförelse med reformationen
GSAM 99.2Om vi tillämpar samma regel på denna rörelse som D’Aubigné tillämpade på uppkomsten av den stora reformationen på 1500-talet, måste den säkerligen betraktas som Herrens budskap och i Herrens tid. Om den reformationen som helhet sade historikern:—
GSAM 99.3”Tyskland förmedlade inte sanningen till Schweiz, inte heller Schweiz till Frankrike, och inte heller Frankrike till England. Alla dessa länder mottog den från Gud, precis som en del av världen inte överför ljuset till en annan del; utan samma lysande klot förmedlar det direkt till hela jorden. Kristus, morgonrodnaden från höjden, oändligt upphöjd över hela mänskligheten, var under reformationen, liksom vid kristendomens uppkomst, den gudomliga eld som gav liv åt världen. Under 1500-talet etablerades en och samma lära samtidigt i hemmen och församlingarna hos de mest avlägsna och skiftande nationerna. Anledningen är att samma Ande var verksam överallt och frambringade samma tro.
GSAM 99.4”Reformationen i Tyskland och den i Schweiz visar denna sanning. Zwingli hade inget umgänge med Luther. Det fanns utan tvekan en förbindelse mellan dessa två män; men vi måste söka den ovanför jorden. Han som från himlen gav sanningen till Luther, gav den också till Zwingli. Gud var förmedlaren mellan dem. ’Jag började predika evangeliet’, säger Zwingli, ’i nådens år 1516, med andra ord vid en tidpunkt då man i vårt land aldrig hade hört talas om Luther. Jag lärde mig inte Kristi lära av Luther, utan från Guds ord. Om Luther predikar Kristus, gör han detsamma som jag; det är allt.’”6
GSAM 100.1När historikern talar om Farels och Lefèvres verk i Frankrike säger han:—
GSAM 100.2”Reformationen i Frankrike var alltså inte något utländskt importfenomen. Den föddes på fransk mark; den grodde i Paris; den slog sina första rötter i själva universitetet, som utgjorde den andra makten inom den romerska kristenheten. Gud lade grunderna för verket i de ärliga hjärtana hos män från Picardie och Dauphiné innan det inleddes i något annat land.
GSAM 100.3”Vi har sett att den schweiziska reformationen var oberoende av den tyska reformationen. Den franska reformationen var i sin tur oberoende av båda. Verket inleddes samtidigt i dessa olika länder, utan någon som helst kommunikation mellan dem; precis som i en strid, där alla de olika styrkorna som utgör armén rör sig i samma ögonblick, även om den ena inte beordrar den andra att marschera, eftersom ett och samma kommando, som utgår från samma överbefälhavare, hörs av alla. Tiden var inne, folket var förberett, och Gud inledde den reformationen av sin församling i alla länder samtidigt. Sådana fakta visar att den stora reformationen på 1500-talet var ett gudomligt verk.”7
GSAM 100.4Om reformationen i England, under Thos. Bilney, Fryth, Tyndale och andra, säger D’Aubigné vidare:—
GSAM 100.5”Reformationen i England inleddes alltså oberoende av Luther och Zwingli och utgick uteslutande från Gud. I alla dessa länder inom kristenheten verkade Guds ord samtidigt. Ursprunget till reformationen i Oxford, Cambridge och London var det grekiska Nya testamentet som gavs ut av Erasmus. [Tyndale och Thomas Bilney lämnade Cambridge år 1519.] Det kom en dag då England var stolt över detta höga ursprung till reformationen.”8
GSAM 101.1Förkunnelsen om advent uppstod på ett liknande sätt som det som ovan beskrivits i samband med reformationen. Människor manades att gå ut samtidigt i mer än fyra gånger så många delar av världen, utan att känna till varandra eller ha något åsiktsutbyte, och började förkunna samma sanningar ur Skriften, inte bara i fyra nationer på jorden, utan till hela den civiliserade världen.
GSAM 101Joseph Wolffs insatser
GSAM 101.2Det kan vara lämpligt att här uppmärksamma fakta rörande omfattningen av adventförkunnelsen:—
GSAM 101.3”År 1831 sändes Joseph Wolff, D.D., som missionär från Storbritannien för att verka bland judarna i Palestina. Enligt sina dagböcker förkunnade han fram till år 1845 Herrens snart förestående återkomst i Palestina, Egypten, vid Röda havets stränder, i Mesopotamien, på Krim, i Persien, i Georgien, i hela det ottomanska riket, i Grekland, Arabien, Turkiet, Buchara, Afghanistan, Kaschmir, Hindustan, Tibet, i Holland, Skottland, Irland, i Konstantinopel, Jerusalem, på Sankta Helena, likaså ombord på fartyg i Medelhavet och i New York City, till alla trosriktningar. Han förklarar att han har predikat bland judar, turkar, muslimer, parser, hinduer, kaldeer, yeseder, syrier, sabeer, för paschaer, shejker, shaher, kungarna av Organtsh och Buchara, drottningen av Grekland osv.”9
GSAM 101.4I Jemen, den region som bebos av ättlingarna till Hobab, Mose svärfar, såg Joseph Wolff en bok som han beskriver på följande sätt: ”Araberna här har en bok som heter ’Seera’, vilken handlar om ’Kristi återkomst och hans härskande i härlighet!’”10
GSAM 102.1I Jemen tillbringade han sex dagar hos rekabiterna, om vilka han säger: ”De dricker inte vin, planterar inte vingårdar, sår inte säd, bor i tält och minns Jonadab, Rekabs son. Jag fann i deras sällskap Israels barn av Dans stam, som bor nära Terim i Hatramawt och som tillsammans med Rekabs barn väntade på Messias’ snara ankomst på himmelens skyar.”
GSAM 102.2Av ovanstående framgår att Wolff under dessa fjorton år själv hade förkunnat budskapet om att Kristus står för dörren i mer än tjugo olika nationer. Under samma tid spreds läran i stor utsträckning i Tyskland, särskilt i söder bland moraverna.
GSAM 102Budskapet i Tyskland och Ryssland
GSAM 102.3En engelsk författare, Mourant Brock, uppger att ”i Württemberg fanns en kristen koloni bestående av hundratals människor, som väntade på Kristi snabba återkomst.” Läran förkunnades i andra delar av Tyskland av Hengstenberg, som vid den tiden sades vara Tysklands mest begåvade teolog.
GSAM 102.4I tidskriften Review and Herald den 13 december 1892 säger pastor L. R. Conradi från Tyskland:—
GSAM 102.5”Bengel väckte i Tyskland kärleken till vår Herres återkomst i många hjärtan, vilket ledde till att tusentals människor studerade det profetiska ordet som aldrig förr... Ljuset sken i Tyskland, och skrifter som visade tillämpningen av de 2 300 dagarna spreds där. Ett andligt uppvaknande följde, särskilt i Württemberg, och när förföljelsen tog fart begav sig hundratals familjer till södra Ryssland och spred budskapet där bland sina landsmän som hade flyttat dit många år tidigare. När pastorerna stängde sina kyrkor höll de, med mycket få undantag, sina ’stunden’, eller ’mötestimmar’, i privata hem, och hundratals omvände sig. Redan vid den tiden diskuterades sabbaten bland dem, men eftersom ingen tog initiativet kvävdes diskussionen. En rysk bonde omvände sig under ’stunden’, och därefter inledde han samma verksamhet bland ryssarna. Detta ledde slutligen till den stora ’Stundist’-rörelsen av idag, vars inflytande sträcker sig till de mest avlägsna hörnen av Sibirien och Transkaukasus.”
GSAM 103.1I Review and Herald den 31 juli 1891 finns ett uttalande från pastor Conradi angående broder Schäche från Australien, som vid den tidpunkt han talar om var bosatt i Schlesien och under en del av tiden arbetade för fader Gosners inhemska mission; Gosner var en känd tysk evangelist och teolog. Från broder Schäche återger han följande angående Kelbers bok:—
GSAM 103.2”Efter 1836, eller när Bengels beräkning hade löpt ut, publicerades i Schweidnitz läns tidning ett meddelande från herr Sommerfeldts bokhandel där, angående en bok av L. Henry Kelber om de stora och glädjande händelserna som skulle äga rum under åren 1843 och 1844. Den exakta titeln på boken minns jag inte. Vi skaffade oss nämnda bok och läste den tillsammans med ett antal intresserade personer, bakom låsta dörrar, under åren 1839–40. Boken visade utifrån Daniel, Uppenbarelseboken och Matteus 24 att slutet var nära förestående, och den innehöll även en beräkningstabell som visade hur man kommit fram till ovannämnda datum.”
GSAM 103Budskapet i Storbritannien
GSAM 103.3I en engelsk publikation med titeln The Millennium anges att ”sju hundra pastorer inom Engelska kyrkan förkunnade att Förlossarens återkomst var nära.” Bland några av tidens mest begåvade pastorer fanns de som förkunnade adventläran i England från 1840 till 1844. Av dessa nämner vi namnen Bickersteth, Birks, Brooks, Brock, Habershon, Plyn, Fremantle, Nathan Lord, McNeil, Winters, Cummings, J. A. McCaul, D.D., dr Nisbett, pastor A. Dallas, M.A. [i sin bok Look to Jerusalem, sidan 114, tillämpar han liknelsen i Matteus 24 på denna generation], Burgess, Routon, Gunner, Barker, Bonham, Dealtry m.fl.
GSAM 104Budskapet i Holland
GSAM 104.1Läran om den andra ankomsten förkunnades i Holland av Hentzepeter, som sägs ha varit den skickligaste pastorn i landet vid den tiden. Han var intendent vid Royal Museum i Haag, utnämnd av kungen. I ett brev till redaktören för Midnight Cry i juni 1844 skriver han om sig själv att hans uppmärksamhet först riktades mot ämnet genom en mycket gripande dröm. Han undersökte Skrifterna om ämnet och gav år 1830 ut en broschyr där han redogjorde för läran. År 1841 gav han ut ytterligare en broschyr om världens undergång. I samma brev berättar han att den första informationen han fick om William Miller och andra som offentligt förkunnade läran om Kristi nära återkomst kom år 1842, genom ett samtal med en man som kommit till Holland från Amerika.
GSAM 104Budskapet i Tartarien
GSAM 104.2Redan 1821 trodde man på och undervisade om läran om Herrens återkomst i Tartarien. Ungefär vid denna tid skickades en irländsk missionär till det landet, och en tatarisk präst ställde frågan till honom: ”När kommer Kristus för andra gången?” Han svarade att han inte visste någonting alls om det, varpå prästen uttryckte stor förvåning över ett sådant svar från en missionär som hade kommit för att undervisa dem om Bibelns läror, och påpekade att han trodde att ”alla som hade en Bibel kunde veta det”. Prästen framförde sedan sin åsikt och sade att han trodde att Kristus skulle komma omkring år 1844 e.Kr. Detta faktum återfinns i Irish Magazine från 1821.
GSAM 104Budskapet i Amerika, Indien och på kontinenten
GSAM 104.3I Advent Tracts, vol. 2, s. 135, 1844, säger Mourant Brock från England:—
GSAM 105.1”Det är inte bara i Storbritannien som man hyser förväntningar om Förlossarens nära återkomst och höjer varningsrösten, utan även i Amerika, Indien och på den europeiska kontinenten. I Amerika predikar omkring trehundra ordets tjänare på detta sätt ’detta evangelium om riket’, medan i detta land omkring sjuhundra inom Church of England höjer samma rop.”
GSAM 105Till varje hamnstad på jorden
GSAM 105.2E. R. Pinney från Seneca Falls, New York, en hängiven baptistpastor som ägnade sitt liv åt att förkunna läran om återkomsten, skrev i sin Exposition of Matthew 24, sidorna 8–9:—
GSAM 105.3”Redan 1842 hade publikationer om den andra ankomsten skickats till varje missionsstation i Europa, Asien, Afrika och Amerika, på båda sidor om Klippiga bergen.... Befälhavarna på våra fartyg och sjömännen berättar för oss att de inte anlöper någon hamn där de inte finner att detta budskap har föregått dem, och att de ofta får frågor om det.”
GSAM 105Tre tusen som förkunnar budskapet
GSAM 105.4Pastor G. W. Mitchel från Zanesville i Ohio, en annan pastor som själv förkunnade läran, berättade för författaren under ett samtal i Newark, Ohio, den 8 augusti 1894 att pastor William Miller hade berättat för honom, under ett samtal i McConnellsville, Ohio, i september 1844, att han hade ”namn och adresser till tre tusen pastorer i olika delar av världen som förkunnade: ’Frukten Gud och given honom ära; ty stunden är kommen, då han skall hålla dom’, varav den största delen befann sig i Nordamerika och Storbritannien.”
GSAM 105.5William Miller sade, när han talade om den omfattande spridningen av detta ”rop”:—
GSAM 105.6”En eller två personer i varje del av världen har förkunnat nyheten, och alla är överens om tidpunkten – Wolff i Asien; Irving, tidigare i England; Mason i Skottland; Davis i South Carolina; och ett stort antal i denna region förkunnar eller har förkunnat ropet.”11
GSAM 106Hutchinsons Voice of Elijah sändes vitt och brett
GSAM 106.1Pastor R. Hutchinson sändes 1837 från England som wesleyansk missionär till Kanada. Han bosatte sig slutligen i Montreal. Han hade ett mycket omfattande kontaktnät i utlandet. Under åren 1843 och 1844 gav han ut en tidskrift med namnet Voice of Elijah, där han behandlade läran om återkomsten. Eftersom han hade lätt tillgång till fartyg till utlandet och hade förmånen att kunna skicka stora partier av sin tidning utan portokostnader, skickade han dem i stora mängder till alla delar av världen. Han sade om sitt eget verk att han skickade det gratis till Nova Scotia, New Brunswick, Newfoundland, England, Irland, Skottland, Wales, Frankrike, Tyskland, Konstantinopel, Rom och alla delar av det brittiska riket och dess kolonier.
GSAM 106På Sandwichöarna
GSAM 106.2I Midnight Cry den 12 oktober 1843 fanns ett brev från en fru O. S. Burnham från Kaloa på ön Kaui på Sandwichöarna. Hon och hennes man var lärare på den platsen. De hade tagit emot och förkunnade adventläran där, och en skara troende samlades för att tillbe tillsammans med dem på öarna.
GSAM 106Budskapet jämfört med Johannes Döparens
GSAM 106.3Således ser vi att adventläran förkunnades i en utsträckning som var fullt tillräcklig för att uppfylla skrifternas förutsägelser om den.
GSAM 106.4Det budskap som skulle förebåda Kristi första ankomst formulerades av profeten Jesaja med följande ord: ”Hör, man ropar; ’Bereden väg för HERREN i öknen, banen på hedmarken en jämn väg för vår Gud. Alla dalar skola höjas och alla berg och höjder sänkas; vad ojämnt är skall jämnas, och vad oländigt är skall bliva slät mark. HERRENS härlighet skall varda uppenbarad, och allt kött skall tillsammans se den. Ty så har HERRENS mun talat.’”12 Denna profetia uppfylldes genom Johannes Döparens verksamhet: ”Vid den tiden uppträdde Johannes döparen och predikade i Judeens öken och sade: ’Gören bättring, ty himmelriket är nära.’”13
GSAM 107.1Denna man uppfyllde på egen hand, under sex månaders verksamhet i det enda landet Judeen, denna underbara förutsägelse. Medan denna profetia begränsade Johannes verksamhet vad gäller tid och plats, är det inte så med de profetior som rör förkunnandet av den andra ankomsten, ty verket skulle ske med ett ”högt rop” och omfatta hela världen.
GSAM 107.2Således framgår det, i ljuset av de framlagda fakta, hur exakt profetian om återkomstbudskapet uppfylldes. Guds tid var kommen för att liknelsen om fikonträdet skulle förkunnas, för att det första tillkännagivandet av den första ängelns budskap skulle ges, och han uppväckte sina budbärare för att förkunna ropet till alla nationer, folk och tungomål.
Fotnoter
- Matteus 24:32–35. ↩
- Romarbrevet 10:14, 15. ↩
- Matteus 24:29, 30. ↩
- Matteus 24:29. ↩
- Markus 13:24. ↩
- History of the Reformation, bok 8, kap. 1, par. 2, 3. ↩
- Ibid., bok 12, kap. 3, stycke 10. ↩
- Ibid., bok 18, kap. 2, stycke 12. ↩
- Voice of the Church, s. 343. ↩
- Wolff’s Mission to Bokhara. ↩
- William Miller’s Lectures, s. 238, 1843. ↩
- Jesaja 40:3–5. ↩
- Matteus 3:1, 2. ↩