Kapitel 27 — Andra vittnesbörd bekräftas
GSAM 442.1”NÄR de drogo ut, trädde Josafat fram och sade: ’Hören mig, I av Juda och I Jerusalems invånare. Haven tro på HERREN, eder Gud, så skolen I hava ro. Och tron på hans profeter, så skolen I bliva lyckosamma.’”1
GSAM 442.2För många år sedan gavs ett vittnesbörd genom profetians gåva om att de tryckta sidorna med denna sanning före slutet skulle bli ”utspridda som höstlöv”. Hur detta skulle kunna åstadkommas om inte de människor som trodde på sanningen på något sätt var organiserade eller samlade för att utföra arbetet, var den fråga som uppstod i många människors sinnen. I Guds försyn uppnås ofta stora resultat från den mest anspråkslösa början; så var det också med utvecklingen av ett arbetssystem som uppstod bland oss.
GSAM 442Traktat- och missionsföreningen
GSAM 442.3Omkring år 1870 föreslogs idén om ett traktat- och missionssällskap för första gången av en grupp hängivna systrar i South Lancaster, Massachusetts. Dessa systrar prövade under en tid planen att skicka ut våra kyrkliga tidningar och traktater till olika personer utanför vår tro och därefter skriva brev till dem. Detta ledde till att flera personer tog emot sanningen, vilket fick pastor S. N. Haskell att ställa sig frågan: ”Varför kan inte alla våra medlemmar engagera sig i det som några få systrar har gjort?” Särskilt under året 1871 diskuterades detta ämne mer eller mindre flitigt i spalterna i tidskriften Review. Vid Generalkonferensens extra sammanträde den 29 december 1871, där pastor Haskell var närvarande och redogjorde för rörelsens praktiska nytta, antogs en resolution som rekommenderade bildandet av traktatsällskap. Pastorerna S. N. Haskell, W. H. Littlejohn, J. N. Andrews, J. H. Waggoner och I. D. Van Horn utsågs till en kommitté med uppgift att utarbeta planer för bildandet av sådana föreningar.
GSAM 443.1Denna rörelse inledde en ny era i arbetet med att sprida budskapet. Hittills hade undervisningen om sanningen nästan uteslutande begränsats till de insatser som gjordes av den levande predikanten. Under flera år arbetade pastor Haskell mycket ihärdigt med att studera och lägga fram planer för att göra traktat- och missionsföreningen till en framgång. Det är bara rättvist att konstatera att han verkligen var pionjären på detta område. Detta gäller inte bara traktat- och missionsföreningarna i delstaterna, utan det var också han som år 1878 lade fram planen för en allmän (senare kallad internationell) traktatförening inför Generalkonferensen som sammanträdde i Battle Creek; denna förenings verksamhetsområde är området utanför våra konferenser, inte bara i Amerika utan även i utlandet.
GSAM 443Duktiga sekreterare – Maria Huntley
GSAM 443.2Herren uppväckte i sin försyn effektiva sekreterare, som var till stor hjälp för pastor Haskell i denna rörelse. Syster Maria Huntley var en av dem som arbetade orubbligt, till och med under (under senare år) stora kroppsliga plågor, och som avled i tjänsten för ungefär fjorton år sedan. Genom hennes insatser upptäcktes många av de nuvarande möjligheterna på utländska fält. Andra sekreterare har anslutit sig till samma arbete, och i takt med att verksamhetsområdet har utvidgats har det uppstått ett behov av sekreterare som behärskar olika språk.
GSAM 444Effekten på de lokala församlingarna
GSAM 444.1Men det viktigaste resultatet av att traktatsällskapets verksamhet etablerats bland oss har varit det inflytande det utövat när det gäller att skapa och stärka en missionsanda bland de lokala församlingarna. Det har gett var och en en möjlighet att göra något genom brevväxling och utdelning av läsmaterial, och att känna inspirationen från det direkta arbetet för själarnas frälsning.
GSAM 444Vittnesbörd om traktatverksamheten
GSAM 444.2För att visa vilken typ av vägledning som genom profetians ande har givits i fråga om traktat- och missionsarbetet citerar vi ur Testimonies nr 29 och 30:—
GSAM 444.3”Om det finns ett arbete som är viktigare än något annat, så är det att sprida våra publikationer till allmänheten och därmed leda dem till att granska Skrifterna. Missionsarbete – att introducera våra publikationer i familjerna, samtala och be med och för dem – är ett gott arbete, och ett som kommer att utbilda män och kvinnor till att utföra pastoralt arbete.
GSAM 444.4”Inte alla är lämpade för detta arbete. De med bäst talang och förmåga, som tar sig an arbetet med förståelse och systematik och driver det framåt med uthållig energi, är de som bör väljas ut. Det bör finnas en mycket noggrant organiserad plan, och denna bör genomföras troget. Församlingar överallt bör känna det djupaste intresset för traktat- och missionsarbetet.”
GSAM 444.5”Traktat- och missionsarbetet är ett gott arbete. Det är Guds verk. Det bör inte på något sätt förringas; men det finns en ständig risk att det förvrängs från sitt sanna syfte. Det behövs kolportörer som kan arbeta på missionsfältet. Personer med ohyfsade sätt är inte lämpade för detta arbete. Män och kvinnor som besitter takt, god umgängeskunskap, skarp framsynthet och ett kritiskt sinne, och som inser själarnas värde, är de som kan lyckas.”
GSAM 445.1Att våra församlingar och kolportörer under tolv år har sålt böcker, broschyrer och traktater till ett värde av över 8 000 000 dollar är ett tydligt bevis på det praktiska värdet av Traktat- och missionsföreningens arbete.
GSAM 445Profetia kontra världslig visdom
GSAM 445.2Det gavs ett profetiskt ord i samband med arbetet på den europeiska fronten, som uppfylls så bokstavligt att det förtjänar att nämnas här. Arbetare och människor hävdade att arbetet inte kunde bedrivas där, särskilt inte i Skandinavien, på samma sätt som i Amerika. Till deras förvåning sade fru White att det inte bara kunde bedrivas framgångsrikt, utan också upprätthållas på samma sätt som i Amerika, och att Herren hade visat henne att om de höll fast vid att betala sin tionde, även av de små inkomster de fick, skulle Gud välsigna dem långt utöver deras förväntningar. Hon berättade också för dem att kolportörerna kunde sälja böcker genom prenumeration i Skandinavien, och att det skulle bli en framgång. Cheferna för förlagen i dessa länder sa: ”Det går inte;” de hade ”aldrig sålt böcker på det sättet.” Utvecklingen har visat att det som Herrens ängel framförde till henne i denna fråga var långt överlägset den visdom som de världsliga bokhandlarna och förläggarna besatt. Framgång har präglat kolportagearbetet där ända från början. Några av dem som började betala en tiondel av sin knappa inkomst till verket har blivit kolportörer och kan inte bara försörja sig själva utan tjänar mer än någonsin tidigare, vilket gör att de kan betala en mycket större tionde.
GSAM 445.3Under året 1895 sålde kolportörerna böcker till ett värde av mer än 40 000 dollar, verk som tryckts i vårt förlag i Kristiania, Norge. Betrakta detta som ytterligare en uppfylld profetia, och det trots protester från alla håll, både inom och utanför församlingen, om att det inte skulle gå att genomföra.
GSAM 445.4När det gäller arbetet inom de traktatsällskap som inrättades från och med 1871 kan man med säkerhet säga att nästan lika många människor har förts till sanningen genom dessa arbetares insatser som genom pastorernas personliga insatser. Genom detta organ sprids budskapet till alla nationer och språk på jorden.
GSAM 446Smycken och traktatverksamheten
GSAM 446.1En intressant nyhet rapporterades av Traktat- och missionsföreningen i Kalifornien i april 1873. Den gällde att de smycken som fram till dess hade donerats till föreningen av dem som hade tagit emot sanningen i den staten hade smälts ner, provats och sålts till sitt faktiska guld- och silvervärde för summan av 200 dollar; att dessa medel hade i sin helhet investerats i traktater, broschyrer och tidskrifter som hade delats ut, och att föreningen redan hade säker kännedom om tjugo personer som hade kommit att acceptera sanningen genom litteratur som köpts in med intäkterna från smyckena. Bland dem som kommit till insikt om sanningen genom läsning fanns John I. Tay från Oakland, Kalifornien.
GSAM 446San Francisco – en missionsplats
GSAM 446.2År 1875 gavs ett viktigt vittnesbörd till församlingen i San Francisco, vilket nu uppmärksammas eftersom det har uppfyllts på ett så slående sätt. Denna församling hade från början varit tvungen att hyra lokaler för gudstjänsterna, och det dessutom till betydande kostnader och med en del besvär, eftersom inga mötescykler kunde hållas där eftersom lokalerna ofta behövdes för andra ändamål.
GSAM 446.3På kvällarna den 14 och 20 april 1875 sammankallades de ledande medlemmarna i San Francisco-församlingen till fru J. L. James, på Fifth Street nära Market Street, och där berättade fru White för oss vad som hade visats henne i en syn angående situationen, nämligen att San Francisco för alltid skulle vara en missionsplats där arbetet kunde bedrivas, och att själar, om saken sköttes klokt, skulle fortsätta att ta emot sanningen. Om en gudstjänstlokal uppfördes dit människor kunde bjudas in och där arbete kunde bedrivas, skulle fler själar ansluta sig till deras skara, vilka i sin tur skulle bidra till att täcka kostnaderna och betala av den skuld som måste uppkomma vid uppförandet av en församlingslokal.
GSAM 447.1Fru White fortsatte med att säga att hon hade sett att när hon skulle framhålla vikten av att uppföra en gudstjänstlokal för församlingen i San Francisco, skulle det för den fattiga församlingen framstå som ett steg i blindo; men hon hade blivit uppmanad att säga att när de väl satte i gång skulle de se Guds försyn öppna vägen framför dem, steg för steg, och att vänner skulle ställa upp längs hela vägen, tills skulden slutligen skulle vara helt betald.
GSAM 447.2Eftersom jag var en av de få som deltog i de möten som redan nämnts, kan jag säga att tanken på att denna grupp – vars medlemmar nästan utan undantag tillhörde de fattiga i denna värld – skulle ta sig an att uppföra ett möteshus på 35 x 80 fot, och det dessutom i en stad där den lägsta kostnaden för en tomt tycktes kräva en utgift på minst 6 000 dollar, verkligen såg ut som ”ett steg i blindo”. Det enda som fick dem att ta steget var deras fulla förtroende för att det vittnesbörd som fru White hade gett dem kom från Herren och säkert skulle gå i uppfyllelse.
GSAM 447.3Eftersom jag har varit mer eller mindre knuten till detta projekt från början fram till idag, vill jag här framhålla att ovanstående vittnesbörd har uppfyllts i varje detalj. När vi började leta efter tomter lyckades vi skaffa en tomt värd 6 000 dollar för 4 000 dollar. En syster sa att hon skulle ge 1 000 dollar om hon kunde sälja sin fastighet. Hon överlämnade omedelbart fastigheten till en fastighetsmäklare, som sa till henne att priset var för lågt. Inom två veckor såldes hennes fastighet för 1 000 dollar mer än hon först hade värderat den till, och hennes löfte infriades. En annan, en fattig broder som inte kunde se hur kyrkan skulle kunna byggas, men som sa: ”Om Herren säger att det måste göras, kommer han på något sätt att öppna vägen”, upptäckte till sin förvåning att en av hans släktingars dödsbo hade avvecklats och att han därmed var i besittning av 20 000 dollar. Han gav 1 000 dollar till byggnaden och köpte en tredjedel av kyrkans tomt för att bygga en bostad åt sig själv, vilket på två sätt kom församlingen till hjälp.
GSAM 448En betydande tjänst för San Francisco
GSAM 448.1På detta sätt kan vi nämna många donationer och tjänster som kommittén mötte under uppförandet av byggnaden. Det räcker med att säga att kyrkobyggnaden uppfördes till en kostnad, inklusive tomten, på cirka 14 000 dollar, varav över hälften täcktes av donationer innan byggnaden stod färdig. Eftersom Laguna Street, där byggnaden uppfördes, var en del av staden där det saknades lokaler för skolverksamhet, hyrde skolstyrelsen de nedre rummen för att bedriva skolverksamhet redan innan taket var på plats. Hyran på 75 dollar per månad, som erhölls under nästan två år, täckte räntan och driftskostnaderna, vilket gjorde att föreningen kunde använda de medel den kunde samla in till att betala av den återstående skulden.
GSAM 448En hydriatisk klinik
GSAM 448.2För närvarande återstår en liten del av den skuld som då uppkom, och i kyrkans källare finns en fullt utrustad hydriatisk klinik, helt fri från ekonomiska svårigheter, av mycket större värde än den återstående skulden, som snart kommer att vara ett minne blott.
GSAM 448.3Den del av vittnesbördet som handlar om själar som tar emot sanningen har uppfyllts på ett högst underbart sätt. Inte bara tiotals, utan hundratals har tagit emot sanningens ljus i den staden och är nu utspridda över olika delar av jorden. När jag då och då besöker San Francisco träffar jag allt från två till tio personer som har tagit emot sanningen sedan jag senast träffade dem; och det är ännu inte slut.
GSAM 449Pastor Whites död
GSAM 449.1Omkring år 1880 fick fru White genom profetians ande instruktioner att säga till sin make, pastor James White, att han skulle lägga ifrån sig många av de bekymmer och ansvarsuppgifter han burit och överlåta dem till andra och yngre händer, medan han själv skulle ”förbereda sig för sin sista förändring” – vilket innebar att hans jordiska liv snart skulle ta slut. Han började följa denna uppmaning, och det var inte en dag för tidigt, ty år 1881 upphörde hans arbete och han somnade in i Jesus. Den 31 juli drabbades han av malariafeber. Den 3 augusti fördes han från sitt hem till Battle Creek Sanitarium, där han fick all den vård och omsorg som var möjlig att ge, men utan resultat. Hans tillstånd fortsatte att försämras. Redan från början av sin sjukdom hade han en föraning om att hans ”sista förändring” hade kommit.
GSAM 449Pastor Smiths uttalande
GSAM 449.2När han talar om denna händelse säger pastor Uriah Smith: ”Omständigheterna kring hans död kunde knappast ha varit mer gynnsamma. Så länge han var vid medvetande under de sista tre dagarna av sin sjukdom vittnade han om att han inte kände någon smärta. En stor skara uppriktiga och tårfyllda vänner stod inne i och runt byggnaden medan hans liv långsamt ebbade ut under den behagliga sabbatseftermiddagen. Som om han sjönk in i en stilla sömn, så gick han in i döden; och när allt var över tycktes en ljuv frid vila över varje ansiktsdrag. Det var som om denna bön hade blivit besvarad:
GSAM 449.4Vid sin död var han sextio år och två dagar gammal. Den högaktning han åtnjöt i Battle Creek framgick av det faktum att minst 2 500 människor var närvarande vid hans begravning den 13 augusti, och han följdes till sin sista viloplats på Oak Hill Cemetery av en procession bestående av nittiofem vagnar och en stor skara människor till fots.
GSAM 450.1Av de många minnesord som framfördes efter hans död och publicerades i Review citerar vi följande ur pastor S. N. Haskells penna:—
GSAM 450.2”När jag tänker på hans sunda omdöme i nästan varje krissituation, hans hjärtlighet och själsliga ädelhet gentemot dem som felat, och till och med gentemot dem som hade kränkt honom, så snart han såg tecken på deras omvändelse, samt hans kärlek till det han ansåg vara rätt, kan jag uppriktigt säga: En fader i Israel har fallit. Och medan han vilar kommer såväl saken som många enskilda att känna avsaknaden av hans framsynthet och faderliga omsorg.”
GSAM 450.3När han dog hävdade våra fiender att budskapet nu måste upphöra. Så var det inte; de institutioner som, under Guds ledning, hade grundats av honom, var ämnade att växa till ännu större storhet, att bli som ”träd som Herren har planterat”, från vilka talrika och fruktbara grenar skulle sprida sig.
GSAM 450Förutsagd religiös lagstiftning
GSAM 450.4Femtioåtta år har gått sedan de som förkunnade den tredje ängelns budskap sade att tiden skulle komma, enligt profetian i Uppenbarelseboken 13, då människor skulle förföljas, i Förenta staterna och på andra håll, för att de höll Guds bud. I en bok skriven av fru White, med titeln Early Writings, läser vi följande om denna lära:—
GSAM 450.5”Ängeln sade: ’Se!’ Min uppmärksamhet riktades då på de ogudaktiga och otrogna. En stor rörelse uppstod bland dem. Guds folks nitälskan och kraft hade uppväckt dem och förbittrat dem. Det var förvirring, förvirring på alla håll. Jag såg, att åtgärder vidtogos mot den skara, som hade Guds ljus och sanning. Mörkret blev tjockare omkring dem, men de stodo fast, förtröstande på Gud, vars välbehag vilade över dem. Jag såg, att de voro oroliga; därnäst hörde jag dem ropa innerligt till Gud. Dag och natt fortsatte de ropet: ’Ske din vilja, o Gud! Kan det förhärliga ditt namn, så bered en väg till räddning för ditt folk! Befria oss från hedningarna runt omkring oss. De hade beslutit vår död, men din arm kan skaffa oss frälsning.’”2
GSAM 451.1”Då såg jag de ledande männen på jorden rådslå, under det satan och hans änglar kretsade omkring dem. Jag såg en skrivelse, varav exemplar spredos i olika delar av landet, innehållande befallningen, att om ej de heliga ville avstå från sin egendomliga tro, uppgiva sabbaten och helighålla den första dagen i veckan, så stod det folket fritt att efter en viss tid döda dem.”3
GSAM 451Förföljelse i Amerika
GSAM 451.2Våra motståndare har hävdat att förföljelse aldrig kan inträffa i detta land, eftersom Förenta staternas konstitution slår fast att ”kongressen skall icke stifta någon lag angående införande av religion eller förbjuda fri religionsutövning.” Dessutom förbjuder ”rättighetsförklaringen” i de flesta delstaterna religiös lagstiftning. Trots dessa försäkringar har vårt folk fortsatt att förkunna varningsbudskapet och den nödvändiga förberedelsen inför konflikten.
GSAM 451.3År 1863 bildades en organisation vars syfte var att ändra Förenta staternas konstitution och landets lagar, så att de skulle kunna användas för att genomdriva religionen. Dessa idéer har så snabbt vunnit anhängare, och principen om att tvinga människor att göra det rätta – särskilt när det gäller att hålla söndagen helig – har vunnit mark, att förföljelsen på allvar redan har börjat i många delstater, till och med i sådana där söndagslagarna innehåller bestämmelser för dem som av samvetsskäl iakttar en annan dag, och personer har fängslats för att de inte håller söndagen helig.
GSAM 452Hundrasexton gripanden
GSAM 452.1Framför mig ligger en förteckning över 116 gripanden av sjundedagsadventister i Amerika, från år 1878 till mars 1896. Av dessa dömdes 109. Många av dem har suttit fängslade i mellan tjugo och sextio dagar, och omkring ett dussin av dem tvingades arbeta i ”kedjegänget” tillsammans med mördare, tjuvar och de värsta brottslingarna. I varje enskilt fall erkände de som dömde dem att de var de bästa medborgarna.
GSAM 452Religious Liberty Association
GSAM 452.2Den 21 juli 1889 bildades i Battle Creek, Michigan, en förening kallad National Religious Liberty Association, vars syfte var att motsätta sig religiös lagstiftning, att sprida information till allmänheten om det sanna förhållandet mellan religion och civilt styre samt att bistå dem som förföljs på grund av sitt samvete. Denna förening utförde ett omfattande arbete med att sprida litteratur och upplysa folket om tidens plikter och faror i vår egen nation. I själva verket gjorde den ett stort arbete med att sprida de varningsbudskap som finns i Uppenbarelseboken 14:9–12.
GSAM 452Hjälp från sekulära tidningar
GSAM 452.3De förföljelser som då rasade mot sjundedagsadventisterna togs upp i ledarsidorna i tidningar som New York Sun, New York World, Chicago Inter Ocean m.fl. Artiklar publicerades där man öppet talade om det orättvisa förfarandet mot en medborgare i Förenta staterna för att han följde sitt samvete och höll just den dag som föreskrivs i budet. Genom tidningsartiklar av detta slag fördes ämnet fram inför miljontals läsare. Inom en månad hade den centrala sanningen i den tredje ängelns budskap nått fler människor än vi hade lyckats nå på mer än tjugo år.
GSAM 453Människans vrede blev till lovsång till Herren
GSAM 453.1Således framgår det att människors försök att hindra Guds verk och att införa lagar till stöd för en söndag som konkurrerar med den dag som föreskrivs i det fjärde budet har bidragit till att bana väg för en snabbare spridning av sanningen.
GSAM 453.2När man begrundar vad som har åstadkommits på några få månader genom dessa medel, kommer två bibelställen med kraft till minnet. Det ena lyder: ”icke mot sanningen, utan allenast för sanningen förmå vi något”4, och det andra: ”Ty människors vrede varder dig till pris; du har vrede till övers att omgjorda dit med.”5
GSAM 453Förutsägelse om söndagslagar
GSAM 453.3I Testimony nr 32, tryckt 1885, finns ett uttalande om hur söndagslagar skulle antas i Förenta staterna. Det lyder: ”För att säkra popularitet och stöd kommer lagstiftarna att ge efter för kravet på en söndagslag.”6 Vi ska för ett ögonblick betrakta hur detta redan har åstadkommits.
GSAM 453Lagstiftning om världsutställningen
GSAM 453.4År 1892 ställdes ett krav på kongressen att förbjuda att världsutställningen, som skulle hållas i Chicago, Illinois, från maj till oktober samma år, skulle hålla öppet på söndagar. En sådan lag antogs den 19 juli 1892, under just sådant tryck som förutsagts ovan. Och man bör komma ihåg att detta är första gången som kongressen i Förenta staterna någonsin stiftat lag om sabbatsfrågan.
GSAM 453.5Församlingarna skickade in enorma namnlistor och framställningar, och telegram, inte bara för att vädja till kongressen, utan också för att vänligt (?) informera kongressledamöterna om ”att vi härmed förbinder oss själva och varandra att från och med nu vägra att rösta på eller stödja någon kongressledamot som kandidat till något ämbete eller förtroendeuppdrag, vare sig senator eller representant, som röstar för ytterligare stöd av något slag till världsutställningen, utom på de villkor som anges i dessa resolutioner.” Villkoren var att utställningen skulle hålla stängt på söndagar.
GSAM 454Debatter i kongressen, 1892
GSAM 454.1Som ett exempel på diskussionen i kongressen när lagförslaget antogs kan följande läsas:
GSAM 454.1”Jag skulle vilja se förbehållet nedtecknat svart på vitt och framlagt av Förenta staternas kongress. Skriv det. Hur skulle ni formulera det? … Formulera det, om ni vågar; försvara det, om ni vågar; hur många av dem som röstade för det skulle någonsin återvända hit? Ingen, hoppas jag. Ni utsätter er själva för fara genom att motsätta er det.”
GSAM 454Församlingens skrytsamma uttalande
GSAM 454.2Att de som har krävt och säkerställt att kongressen antog detta lagförslag betraktade det som en viktig seger i sin plan för religiös lagstiftning framgår tydligt av det faktum att en av dessa framstående pastorer, i en predikan i Pittsburgh, Pennsylvania, strax efteråt, sade:—
GSAM 454.3”Att församlingen har inflytande hos stora politiska eller styrande organ har visats på ett mycket effektivt sätt i den senaste världsutställningsfrågan, då Förenta staternas senat, landets högsta organ, lyssnade till religionens röst och antog anslagsförslaget på 5 000 000 dollar för världsutställningen med det av församlingen införda förbehållet att portarna till den stora utställningen inte skulle öppnas på söndagar. Denna storslagna och positiva händelse får den kristne att tänka att om detta kan göras, så kan även andra lika nödvändiga åtgärder genomföras. Församlingen vinner ständigt i inflytande, och dess röst kommer i framtiden att höras mycket oftare än tidigare.”
GSAM 454.3Således ser vi hur det vittnesbördet från 1885 har uppfyllts och fortfarande uppfylls.
GSAM 455Enighet mellan katoliker och protestanter
GSAM 455.1I detta sammanhang vill vi hänvisa till en annan förutsägelse som gjordes år 1885 och som också återfinns i Testimony nr 32:—
GSAM 455.2”När protestantismen sträcker ut sin hand över klyftan för att ta den romerska maktens hand; när den sträcker sig över avgrunden för att skaka hand med spiritismen; när vårt land, under inflytande av denna trefaldiga förening, förkastar varje princip i sin konstitution som en protestantisk och republikansk regering och vidtar åtgärder för att sprida påvliga lögner och villfarelser, då kan vi veta att tiden är kommen för Satans underbara verk, och att slutet är nära.”7
GSAM 455.3För att visa hur den första delen av denna profetia redan håller på att uppfyllas behöver vi bara uppmärksamma vad som sker omkring oss. Se hur protestanter, både pastorer och församlingsmedlemmar, söker katolikernas gunst och bjuder in dem att delta i sina föreningar osv. Man bör komma ihåg att knappt ett spår av det som nu syns i detta avseende var synligt år 1885, då ovanstående vittnesbörd avgavs.
GSAM 455.4För att illustrera hur protestanterna sträcker sig efter papisternas hand och hjälp citerar jag ur Kansas City (Mo.) Star från den 18 mars 1896.
GSAM 455Metodisterna och St. Patricks dag
GSAM 455.5Ett tal hölls i Coates Opera House i Kansas City, Missouri, på St. Patricks dag den 17 mars 1896 av dr Mitchell, pastor i den ledande metodistförsamlingen i Kansas City. The Star omtalar en del av talet som en ”dramatisk liten scen”. Dr Mitchell fick högljudda applåder när han sade följande:—
GSAM 455.6”Trångsynthet är okunnighetens barn. Vi är trångsynta därför att vi inte känner våra grannar tillräckligt väl. Vi protestanter har lärt oss att tro det otänkbara om katolikerna. Katolikerna har lärt sig att tro det otänkbara om protestanterna. Nu upptäcker vi våra felaktiga föreställningar om varandra när vi kommer tillräckligt nära för att se varandra i ögonen och skaka varandras händer; om vi bara kände varandra bättre skulle vi älska varandra mer. Vi har hållit oss på avstånd och kritiserat varandra. Skam över den välsignade Kristi efterföljare. Alla kristna har blivit frälsta genom samma dyrbara blod; vi upprätthålls av samma gudomliga nåd och förväntar oss att nå samma himmel. Säg, bröder, det vore bäst att vi lärde känna varandra här nere.”
GSAM 456.1The Star fortsätter:—
GSAM 456.2”Dr Mitchell vände sig sedan till fader Dalton [katolsk präst] som satt precis bakom honom, sträckte fram handen och sade: ’Här, broder Dalton, är min hand.’ Fader Dalton reste sig och tog den utsträckta handen, och medan dr Mitchell skakade den sade han: ’Det vore en fruktansvärd skam om vi, efter att ha levt så länge i samma stad på jorden, skulle behöva en ängel för att presentera oss för varandra i himlen. Låt oss lära känna varandra här på jorden.’ Publiken applåderade, och efter att fader Dalton satt sig fortsatte dr Mitchell sitt tal.”
GSAM 456Något stort och avgörande
GSAM 456.3Vi citerar ur ett annat meddelande, daterat Melbourne, Australien, den 18 februari 1892:
GSAM 456.3”Hela himlen framstår för mig som om den följer händelseutvecklingen. En kris kommer att uppenbaras i den stora och långvariga striden inom Guds regering på jorden. Något stort och avgörande kommer att äga rum, och det redan ganska snart.”
GSAM 456Domare Brewers ”kristna nation”
GSAM 456.4Elva dagar efter att detta dokument skrevs, och innan det nådde Förenta staterna, inträffade en händelse som både protestanter och katoliker betecknar som avgörande för denna nations öde. Jag syftar på beslutet från Förenta staternas högsta domstol, att ”Detta är en kristen nation”, som meddelades den 29 februari av domare Brewer. Som redan visats antogs den 19 juli samma år lagen om söndagsstängning inför världsutställningen. De pastorer som så kraftfullt förespråkade dess antagande framförde innerliga vädjanden med motiveringen att eftersom Högsta domstolen hade förklarat att detta är en kristen nation, borde den kristna söndagen självklart skyddas mot vanhelgande. Och så resonerade National Reform-partiet. Eftersom detta är en kristen nation, borde den erkänna Gud och hans lagar som grunden för regeringen, osv. Sannerligen inträffade något stort och avgörande i denna avslutande strid, och det redan tidigt.
GSAM 457Forntida profeter
GSAM 457.1Av de syner som gavs till Guds tjänare, profeterna, tycktes det finnas två slag – det ena kallades ”öppna syner”, eller sådana där personen själv kunde ses medan han befann sig i synen; och det andra kallades ”nattsyner”. Hänvisning görs till de förstnämnda synerna i 1 Samuelsboken 3:1, där barnet Samuels upplevelse beskrivs med följande ord: ”HERRENS ord var sällsynt på den tiden, det fanns ingen öppen syn (ordagrant efter KJV).”
GSAM 457Öppna syner
GSAM 457.2Det var en syn av detta slag (en öppen syn) i vilken Herrens hand vilade över profeten Hesekiel. När Judas äldste satt framför honom såg de honom i en öppen syn.8 Vid ett annat tillfälle fördes profeten Daniel bort i en syn mitt bland de kaldeiska härskarna. Hade de stannat kvar, skulle de kanske ha sett honom i synen, men ”en stor förskräckelse föll över dem, så att de flydde bort och gömde sig.”9
GSAM 457Fru Whites nattsyner
GSAM 457.3Fru Whites tidiga syner var alla öppna syner. Sedan 1884 har synernas karaktär förändrats i detta avseende, eftersom de nu är vad som i Skriften kallas ”nattsyner” – inte bara drömmar, utan samma strålande ängel uppenbarar sig och ger henne instruktioner, precis som under tidigare år i de öppna synerna. Många exempel på ”nattsyner” finns nedtecknade i Bibeln, vilket lätt kan ses genom att läsa 1 Mosebok 46:2; Daniel 2:19; 7:13; Apostlagärningarna 16:9; 18:9; 23:11; 27:23–25.
GSAM 458.1I dessa nattsyner hos fru White har många viktiga förutsägelser gjorts, vilka har uppfyllts med största noggrannhet, såsom tidigare nämnts. Jag ska nu ta upp några av de senare synerna.
GSAM 458Flytten till Washington
GSAM 458.2År 1893 sade fru White:
GSAM 458.2”Alltför många verksamheter samlas nu i Battle Creek. Om dessa verksamheter fördelades och förlades till andra städer, där ljuset och kunskapen skulle kunna välsigna andra orter, skulle det ligga i Guds ordning. Herren vill inte ha ett andra Jerusalem i Battle Creek. Det kommer att krävas kraftiga reformationer och omvandlingar samt en omfördelning av anläggningar och institutioner om Guds vilja ska fullbordas.”
GSAM 458.3Vid Generalkonferensen i Oakland, Kalifornien, i mars 1903 sade hon:
GSAM 458.3”I åratal har varningen gått ut till vårt folk: Lämna Battle Creek. Men på grund av de många intressen som etablerats där var det bekvämt att stanna kvar, och människorna kunde inte se varför de skulle flytta.”
GSAM 458.4”Som svar på den fråga som har ställts angående att bosätta sig någon annanstans svarar jag: Ja. Låt Generalkonferensens kontor och förlagsverksamheten flyttas från Battle Creek. Jag vet inte var den platsen kommer att vara, vare sig det är vid Atlantkusten eller någon annanstans. Men detta vill jag säga: Lägg aldrig en sten eller en tegelsten i Battle Creek för att återuppbygga Review-kontoret där. Gud har en bättre plats för det.”
GSAM 458.5Efter att ha hört denna anvisning röstade församlingen av troende ”för att Generalkonferensens kontor ska flyttas från Battle Creek, Michigan, till någon plats vid Atlantkusten.”
GSAM 459.1Vid Generalkonferensens rådssammanträde i Battle Creek, som hölls efter Generalkonferensens session, röstades det fram ”att vi förespråkar att Generalkonferensens huvudkontor placeras i närheten av New York City.” En stor kommitté utsågs därför för att söka efter en lämplig plats. Kommittén framförde sin plan till fru White och frågade om hon hade ytterligare insikt att dela med sig av. Som svar sade hon:—
GSAM 459.2”Må Herren hjälpa oss att agera med omdöme och i bön. Jag är säker på att han vill att vi ska veta, och det redan i ett tidigt skede, var vi ska placera vårt förlag. Jag är övertygad om att vår enda säkra väg är att vara redo att flytta just när molnet rör sig. Låt oss be att han ska vägleda oss. Han har genom sin försyn visat att han vill att vi ska lämna Battle Creek...
GSAM 459.3”New York behöver bearbetas, men om vårt förlag bör etableras där kan jag inte säga. Jag anser inte att den insikt jag har fått är tillräckligt tydlig för att stödja en sådan flytt.”
GSAM 459.4Efter att ha tillbringat nästan två veckor med att söka i New York City och omgivande orter lyckades kommittén inte hitta någon lämplig plats för förlaget. Vid denna tidpunkt kom ett brev, daterat den 30 maj, där fru White skrev:—
GSAM 459.5”När våra bröder söker efter en plats för förlaget Review and Herald, ska de uppriktigt söka Herren. De ska agera med stor försiktighet, vaksamhet och bön, och med en ständig medvetenhet om sin egen svaghet. Vi får inte förlita oss på mänskligt omdöme. Vi måste söka den visdom som Gud ger...
GSAM 459.6”När det gäller att etablera institutionen i New York måste jag säga: Var försiktiga. Jag är inte för att den ska ligga nära New York. Jag kan inte redogöra för alla mina skäl just nu, men jag är säker på att vilken plats som helst inom trettio engelska mil från den staden skulle vara för nära. Undersök omgivningarna kring andra platser. Jag är säker på att fördelarna med Washington, D.C., bör undersökas noggrant.
GSAM 460.1”Vi bör inte etablera denna institution i en stad eller i en stads förorter. Den bör etableras i ett landsbygdsområde, där den kan omges av mark.”
GSAM 460Förutsägelse om ett fördelaktigt erbjudande
GSAM 460.2Med denna information började kommittén under bön att undersöka området kring Washington, när ett tredje brev anlände med följande instruktion:
GSAM 460.2”Vi har bett om vägledning angående platsen för vårt arbete i östra delen av landet, och vägledningen har kommit till oss på ett mycket tydligt sätt. Jag har fått en tydlig vägledning om att det kommer att erbjudas oss platser till försäljning, där stora summor har satsats av män som hade pengar att använda fritt. Ägarna till dessa palats avlider, eller så riktas deras uppmärksamhet mot något annat, och fastigheterna bjuds ut till försäljning till ett mycket lågt pris....
GSAM 460.3”Genom den insikt jag fått vet jag att Review and Heralds huvudkontor för närvarande bör ligga nära Washington.”
GSAM 460Den förutsagda platsen hittad
GSAM 460.4Med detta meddelande i handen började kommittén söka efter en tomt i District of Columbia, men ingen mark kunde hittas för mindre än tusen dollar per acre. Till slut riktades deras uppmärksamhet mot Takoma Park. Följande är kommitténs rapport:—
GSAM 460.5”Vi fann ett område på cirka femtio acre strax utanför distriktet, men inom Takoma Parks stadsgränser, som vi kunde köpa för sex tusen dollar, eller till ett pris av hundratjugo dollar per acre. Vi undersökte denna plats noggrant. Vi fann att den för några år sedan hade valts ut av en läkare från Boston som plats för ett sanatorium. Han sägs ha lagt ut cirka sextio tusen dollar på köpeskillingen och på att röja bort all undervegetation, stockar och skräp. Ekonomiska svårigheter hindrade honom från att genomföra sina planer, och markområdet övergick i händerna på en herre som hade en inteckning på det, vilket kostade honom femton tusen dollar.
GSAM 461.1”Invånarna i Takoma Park, representerade av borgmästaren och några av de ledande personerna, gav oss ett mycket hjärtligt välkomnande till platsen och försäkrade oss om vänligt samarbete för att genomföra våra planer.
GSAM 461.2”Under alla våra resor och sökningar fann vi ingen annan plats som så fullt uppfyllde specifikationerna i vittnesbörden som just denna. Vi tror att Guds försyn har lett oss till den plats som han vill att vi ska bosätta oss på.”
GSAM 461.3Med tanke på de många uppfyllelserna av vittnesbörden som presenterats i detta och tidigare kapitel, låt oss ”tro på Herren, vår Gud, och därmed bli stadgade; och tro på hans profet, och därmed blomstra”, så att vi må vara förberedda på de händelser som ännu ligger i framtiden och inte överraskas av dem.